Den osannolika visionen - Sverige som innovationsstormakt
Industridagen 2022 – när verkligheten åter springer ifrån politiken
Veckans industridag hade ”Sverige som innovationsstormakt” som tema. Många talare, inklusive Ulf Kristersson (M) och Karl-Petter Thorwaldsson (S) pratade sig varma om Sveriges möjligheter.
Visst sker coola projekt som H2Green Steel, Hybrit, Northvolt m.m.. Men avståndet mellan visioner och faktiskt utfall för Sverige som helhet ökar för varje år som går när man gör internationella jämförelser.
Det är lätt att prata om innovationer och globala utmaningar och att Sverige ska vara ett föredöme. Men var är de reformer som ska skapa incitament för näringsutveckling i Sverige som leder till ökat välstånd?
Innovation är värdeskapande med kunskap och entreprenörskap
För att skapa värde behövs kunskap som kan komma från kunder, leverantörer, andra branscher eller FoU (endast ca 10 % kommer från UoH). Att kunskap lätt kan överföras mellan branscher och länder liksom experimenterande är centralt för att innovation ska ske. Ny teknik och nya affärsmodeller bidrar också. Entreprenörer och intraprenörer är centrala.
Moores lag som innebär att antalet chips som får plats på ett chip växer exponentiellt känner många till. Datorer blir allt mer avancerade men kostnaden för varje utvecklingssteg ökar. Det behövs alltså allt fler utvecklare för att klara nästa innovationssteg. Arbetskraftskostnaden ökar hela tiden samtidigt som helt ny kompetens måste tillföras. År 2019 saknade t.ex. Tyskland 124 000 avancerade data/AI-ingenjörer.
I västvärlden har innovationstakten successivt sjunkit sedan 1970-talet. Detta beror dels på de ökade kostnaderna men också på ökade regleringar av produkter, tjänster och spetsteknik som IT och bioteknologi. Det kan handla om regleringar av yrken, produktspecifikationer, tillståndsprocesser eller hur GMO kan användas. Resultat blir mindre spridning av kunskap och allt mindre experimenterande.
Ett annat skäl till lägre innovationstakt i näringslivet är att allt fler företag ägs av institutionella placerare och inte entreprenörer. Då minskar risktagandet och uppköp blir viktigare för att skapa värde än egen utveckling. Många företag blir också mer byråkratiska för att minska osäkerheten. Ledningssystem och processer blir viktigt och VD:ar blir tjänstemän istället för drivna entreprenörer.
Sverige är sämre än vi tror på resultat av innovation
Tittar man på inputparametrar som EU innvation scorboard mäter, ser det ju bra ut för Sverige. Relativt mycket pengar läggs på forskning och vi har relativt mycket patent. Men vår innovationsförmåga jämfört med OECD (mätt som totalfaktorproduktivitet) är Sverige på plats 20 och i inhemsk investeringsnivå ligger Sverige på plats 23.
Sveriges position i välståndsligan har trendmässigt sjunkit sedan 1970. Svenska hushållens disponibla inkomst är idag på plats 17 och våra genomsnittslöner är på plats 18 i OECD.
Så trots forskning och patent blir vi allt fattigare jämfört med andra länder. Så vad ska vi göra?
Förutsättningar för långsiktig tillväxt behövs
Konkurrenskraft handlar om att det är mer produktivt att bedriva verksamhet i Sverige jämfört med andra länder. Då kan man jobba mera eller smartare. För Sverige som ligger långt från stora marknader blir att jobba smart, dvs. att vi har hög kompetens, det viktiga om vi inte vill konkurrera med låga löner.
Ray Dalio har jämfört förutsättningarna för långsiktig tillväxt i världens 20 största ekonomier. De parametrarna han utgår ifrån är:
Vad du får för det du betalar. Om utbildning, arbetsproduktivitet, hur hårt man jobbar samt sparande och investeringar.
Kultur. Det handlar om självförsörjning, njuta av livet eller sträva framåt, innovation och kommersialisering, byråkrati, korruption och hur rättsstaten funkar.
Skuldsättning som handlar skuldsättning, kredittillväxt och penningpolitik.
Tillsammans förklarar dessa faktorer 86 procent av olika länders tillväxt. Analysen av länderna visar tydligt hur de asiatiska länderna har goda förutsättningar för fortsatt hög tillväxt medan länderna i Västeuropa spås en ganska mörk utveckling. Värst är det i de sydeuropeiska länderna där incitamenten att jobba är låga samtidigt som de offentliga finanserna är dåliga. Byråkratin är också påtaglig.
Sverige är inte med i analysen men det land som är närmast är kanske Tyskland. I jämförelse med Kina nedan ser framtida tillväxt för Tyskland inte särskilt ljus ut, även om man börjar på en högre välståndsnivå.
Detta förklarar också varför innovationsgraden successivt sjunkit i västvärlden enligt tidigare resonemang. Incitamenten för att driva utveckling sjunker, reglerna blir allt fler och byråkratin ökar, även i företagen.
Incitament behövs för förnyelse – enklare regler, incitament för utbildning och hårt arbete
Förnyelse kräver dynamik. Utan kreativ förstörelse avstannar utvecklingen och innovationer bidrar inte tillräckligt till samhällets utveckling. Där någonstans är vi i dag. I många länder i Västvärlden är en dominerade bild hos medborgarna att unga inte kommer få det lika bra som sina föräldrar.
Samhällen som inte inspirerar individer till att tänka sig en bättre framtid kommer stagnera. Minskade ambitioner hos individer och samhället som helhet är därför oroande och verkar hänga ihop med att förnyelse ses som ett hot.
Medan politiker pratar om innovation och behov av förnyelse så görs allt färre riktiga innovationer och vår produktivitet sjunker. Sverige har tidigare varit bra på strukturomvandling och nu behöver vi hitta tillbaks till en riktig innovationskultur. Det handlar om allt från skola som ger kunskaper, hur regelverk utformas, hur internationell handel fungerar, hur företag arbetar och hur vi investerar våra sparpengar.
Det behövs stora satsningar på utbildning med kvalitet (alla länder står inför samma kompetensbrist), incitament för utbildning och arbete samt för företag att experimentera och satsa på nytt. Dagens statliga forskningssatsningar och specifika företagsstöd räcker inte långt.
Kommer politikerna på nästa års industridag åter prata möjligheter eller kommer man att ha gjort något för att stärka Sveriges innovationsförmåga och därmed konkurrenskraft? I dagens politiska klimat krävs sannolikt en rejäl kris för att de reformer som behövs ska komma till. Så nästa år blir det nog nya högtidstal utan riktig substans att lyssna på.
Photo by Matt Ridley on Unsplash