Bra med tydliga förslag från AI-kommissionen
Sverige har sackat efter och reformtakten måste öka. AI-kommissionen har förslagen för en rivstart. Men orkar regeringen driva igenom dem?
Det är inte ofta utredningar lämnas för tidigt och dessutom har färdiga förslag inom en mängd områden. Men det är vad AI-kommissionen gjort.
AI kan vara både ett hot en möjlighet. Om vi passivt står vid sidan denna teknik- och samhällsförändring blir det ett hot. Men om vi istället väljer att agera och kopplar den till våra ambitioner att utveckla Sverige kan det bli en bättre tillvaro för alla. Då krävs enligt AI-kommissionen snabbt agerande. Orkar regeringen med det?
Stora möjligheter men Sverige sackar efter
AI erbjuder Sverige möjligheter till innovation och förbättringar inom välfärd, näringsliv och offentlig sektor, men landet halkar efter i den globala AI-utvecklingen. Enligt AI-kommissionen rankas Sverige lågt internationellt, särskilt vad gäller politisk styrning och strategisk AI-utveckling. I OECD:s Digital Government Index var t.ex. Sverige 2020 i topp tre från botten.
För att vända denna trend behöver Sverige ett mer koordinerat ledarskap och starkare satsningar på AI-anpassad infrastruktur, kompetensutveckling och forskning.
Rapporten identifierar ett antal kritiska komponenter som krävs för att skapa ett starkt AI-ekosystem i Sverige:
Tillgång till fossilfri och stabil elektricitet.
Tillgång till nationell beräkningskapacitet för AI-modeller.
Tillgång till telekomnät med snabb dataöverföring.
Tillgång till högkvalitativa standardiserade data som kan delas effektivt.
Säkerhet och etik, dvs. hantering av illvillig användning och existentiella risker, samt utveckling av säkra molnlösningar.
Spetsforskning gärna som dynamiska forskningsmiljöer som samarbete mellan akademi, näringsliv och offentlig sektor.
Sverige har tillgång till el men prognoserna framåt kräver kraftig utbyggnad. Kvaliteten på svensk forskning har sjunkit över tid och förmågan att prioritera spets är svag både i forskningsfinansieringssystemet och på universiteten.
Kommissionen lyfter fram ett antal områden där förstärkning behövs:
Politiskt ledarskap och styrning: Tillsätta en task force inom regeringskansliet för att säkerställa samordning och implementering av AI-strategier.
Kompetenslyft för hela samhället: Integrera AI-kunskap i utbildningar och arbetslivet samt främja bred AI-användning.
Offentlig sektor i framkant: Skapa en gemensam AI-infrastruktur (AI-verkstad) för att utveckla AI-drivna tjänster i offentlig sektor. Skatteverket och Försäkringskassan får nyckelroller för gemensam infrastruktur.
Forskning och innovation: Etablera excellenscenter, stärka beräkningskraften och locka internationell spetskompetens.
Framgång förutsätter ett snabbt och tydligt genomförande
Näringslivet kan göra mycket men staten måste se till att grundläggande förutsättningar är på plats. För att säkerställa framgång inom AI krävs enligt kommissionen snabba politiska beslut och tydlig styrning. Kommissionen lämnade sin rapport ett halvår före sista datum för att det är bråttom. Regeringen bör anta en nationell AI-strategi och inkludera finansiering av 63 förslag i vårändringsbudgeten 2025. Den föreslagna ”task force” måste ha mandat att ta snabba beslut och följa upp insatser regelbundet.
Vidare lyfts offentlig, privat och akademisk samverkan lyfts fram som nödvändigt för att lösa komplexa AI-relaterade utmaningar. Så är det säkert men detta samarbete måste också vara konkret så olika aktörer har nytta av det. Alltså mer än ord.
Resurser behöver avsättas för både långsiktiga satsningar som forskning och kortsiktiga insatser som AI-verkstaden. Bra att man har en lista (bilaga 1) på 75 konkreta förslag som också är prissatta till en totalkostnad på ca 17 Mdr kr över 10 år. Det finns också förslag på nyckeltal för uppföljning.
Det internationella samarbetet behöver stärkas genom ökat svenskt deltagande i EU:s AI-samarbeten och samtidigt skapa bilaterala relationer med ledande AI-nationer. För att vara intressanta som samarbetspartner så måste Sverige givetvis vara bättre än idag.
I förordet skrev Carl-Henrik Svanberg: ” …AI blir en möjlighet först när vi med självförtroende, kloka kraftsamlingar och tydliga spelregler utnyttjar AI i välfärdens, tillväxtens och uppbyggnaden av det goda Sveriges tjänst.”
Så vad vill vi som nation? AI-kommissionen har gjort ett gediget jobb och lagt tydliga förslag i knät på regeringen. Och 17 Mdr kr över tio år, dvs. 1,7 Mdr kr/år, är i budgetsammanhang lite. Frågan är om regeringen kan vara snabb och konkret. Svensk reformoförmåga riskerar annars att även denna gång hindra en god samhällsutveckling.
Mer att läsa om reformoförmåga och beslutsoförmåga finns i dessa inlägg:
