Tillhör du de som vill förändra världen? Varför då inte bli politiker?
Samhällsengagemanget är stort, men framför allt i enstaka frågor. Många människor vill förbättra världen men för få vill ta ansvar för helheten. Vilket ansvar tar du?
Tillhör du de som på Linkedin skrivit att du vill göra skillnad? Gärna genom att jobba med globala utmaningar och göra världen bättre! Om det är ditt mål, varför har du då inte tagit något förtroendeuppdrag? Politiker har mycket större makt än företag och intresseorganisationer när det gäller övergripande samhällsfrågor.
Många har synpunkter på politiken men få vet hur den funkar i praktiken, t.ex. vilken nivå som är ansvarig för vad eller hur förslag lotsas fram till beslut.
Jag har under lång tid jobbat i gränslandet kunskap-näringsliv-politik. Ofta med frågor som handlar om att stärka konkurrenskraft, utbildning och forskning. Jag har också varit fritidspolitiker som ledamot i fullmäktige, nämnd och beredningar på kommunal nivå. Av det har jag lärt mig politikens spelregler och förstå vad som kan påverkas och inte.
Politiker är som folk i allmänhet men med lite längre utbildning
Det är inte ovanligt att politiker i media och sociala medier framställs som korkade. “Jag kan ju mitt område och eftersom politiker inte gör som just jag/vi tycker måste de ju ha en kunskapslucka”, är ett vanligt sätt att resonera när kritik framförs.
Utbildningsnivån hos förtroendevalda är dock betydligt högre än för väljarna som helhet. Till exempel så har 50 procent av riksdagsledamöterna mer än tre års högskoleutbildning jämfört med 22 procent hos väljarna. Även i regioner och kommuner har förtroendevalda betydligt högre utbildningsnivå än väljarna (SCB). Offentliganställda är också överrepresenterade bland förtroendevalda.
Förtroendevalda företräder oss och har genom val fått mandat att göra prioriteringar. Då spelar värderingar roll större roll än formell utbildningsnivå. Perspektiv, dvs. förmågan att se helheter och göra avvägningar kan kanske stärkas något av utbildning, men det beror också på intresse, personlighet och erfarenhet.
Lätt att få uppdrag
Om du räcker upp handen är chanserna att få ett förtroendeuppdrag mycket goda. Antalet medlemmar i politiska partier har sjunkit dramatiskt sedan 1980-talet och konkurrensen om uppdrag, framför allt på kommunal och regional nivå, är inte stor. Andelen aktiva i partierna har på 40 år halverats till två procent av befolkningen.
Andel av befolkningen 16-84 år som är partimedlemmar respektive deltar aktivt i ett politiskt partis verksamhet, efter kön. (SCB)
Trots stort samhällsintresse hos befolkningen är det politiska engagemanget svagt. Cirka 40 procent av svenskarna uppger att man diskuterar politik och uttrycker en åsikt. På 1980-talet var siffran 35 procent. Människor verkar mer engagerade i samhällsutvecklingen idag men partierna är inte basen för engagemanget.
Partierna som bas för att driva samhällsfrågor
Över tid har de politiska partierna blivit allt mindre beroende av sina medlemmar. Med dagens partistöd är medlemmar inte viktiga som intäktskälla för partierna. Det är viktigare för partierna att ha koll på opinionen i olika frågor och hur olika frågor framställs i media. Politiska partier är idag mer kampanjorganisationer än folkrörelser.
Politik idag handlar om att framstå som handlingskraftig. Medielogiken gör att det politiska spelet – vem tar vem – ägnas mycket kraft och diskussion. För partierna blir det då viktigare att förhålla sig till varandra än att driva en agenda. Det tydligaste exemplet på detta är hur hela den politiska debatten senare år fokuserat på hur partier ser på Sverigedemokraterna och hur man positionerar sig i förhållande till dem. Inte vilken vision man har och vilka frågor man ska driva.
Idag finns många andra sätt att engagera sig i samhällsutvecklingen vid sidan om partierna. Man kan driva opinion i sociala medier, jobba med ideella organisationer och så vidare. Att engagera sig i en enfrågerörelse är mycket lättare en att vara medlem i ett parti. Man behöver då inte ta ansvar för prioriteringar och konsekvenser för andra områden utan kan trumpeta ut sitt budskap och om frågan är rätt, dessutom framstå som god.
Myndighetsaktivism i kommuner och myndigheter är ett annat sätt att driva frågor. Att det överhuvudtaget är möjligt för anställda att utnyttja sin position för att t.ex. driva lokala miljö- eller skolfrågor ett demokratiskt problem.
Även om man kan kanalisera samhällsengagemang på många olika sätt så är det bara via partierna och folkvalda församlingar som stora beslut om samhället kan tas. Ramarna sätts för allt från skola till marknadsekonomi. Borde det inte intressera flera?
Vad kan man egentligen påverka i politiken?
Många jag möter som jobbar med politisk påverkan har dåliga kunskaper om hur politiken fungerar. Det räcker inte långt med ett seminarium eller en debattartikel om man vill komma längre än till läpparnas bekännelse. Det behövs skarpa förslag som kan planteras på rätt ställen.
Även i politiken pratar man gärna mer än driver praktiskt förändringsarbete. Strategier, samordnare och samverkan låter bra men ger sällan riktiga resultat. Men det låter ju bra och handlingskraftigt. Notisen från Omni nedan är ett exempel som skulle kunna gälla valfritt ämne i svensk debatt.
Bild: Notis i Omni där ett parti har synpunkter på regeringens arbete. Partiet och frågan har dolts men skull kunna gälla valfri fråga och valfritt parti.
För politiker är det ofta svårt att driva förändring. Att skattesystemet behöver reformeras, att utbildningssystemet är dåligt och att arbetslösheten är hög och problematisk håller nog många med om. Men att ens föreslå stora förändringar mobiliserar starka bevarandekrafter och de flesta människor vill inte ha förändring. Och politiker är bra på att lyssna in opinionen.
Dessutom finns en byråkrati mellan politik och resultat i form av myndigheter och förvaltning där expertisen ska finnas. Dessa har ofta också egenintressen och dessutom ett informationsövertag vilket ibland hindrar förändring.
Politik som skapar resultat är inte enkelt.
Demokrati tar tid och fler behöver ta ansvar
Demokratiska processer tar tid och att lotsa fram förslag som leder till beslut är ett politiskt hantverk som är svårare än att ta beslut i företag.
På kommunal nivå måste man hela tiden fatta beslut för att verksamheten ska fungera och ideologi spelar större roll än man kanske tror. Samtidigt är medias granskning ofta svag och ofta oinitierad av kommunal politik så många invånare vet inte vad som faktiskt beslutas.
På nationell nivå, där lösningarna till många av dagens samhällsproblem finns, är det lättare för politiken att skjuta upp beslut. Många politiker ägnar sig idag åt att kommentera samtiden istället för att driva förändring. Då blir debatten bara en diskussionsklubb för yrkespolitiker.
Svensk politik skulle må bra av att få in fler förtroendevalda med olika erfarenheter som engagerar sig och inte bara ser politiken som en karriärväg. Personer med integritet och förmåga att se helheter är få bland dagens förtroendevalda. Vi får som det brukar sägas de förtroendevalda vi förtjänar.
Är du beredd att göra en insats, om än för en kortare tid, så kan du bidra till att göra Sverige bli lite bättre.