Entreprenörskapsforum: ”Mediokert Sverige tappar i konkurrenskraft”
Sverige i relation till OECD-länderna när det gäller förmåga till ekonomisk utveckling
Photo by Ussama Azam on Unsplash
Igår presenterade Entreprenörskapsforum Swedish Competiveness Scorecard 2021. Som man skriver i rapporten är den svenska ekonomiska utvecklingen ”på sin höjd medioker”. Många OECD-länder har också en svag utveckling, men enligt rapporten tappar Sverige mer än våra konkurrentländer. Produktivitetsutvecklingen är ett sådant område. Så hur ser det ut och finns det anledning att vara orolig?
När fördelningspolitiken får företräde framför effektivitetsfrågor tappar vi i välstånd. Som exempel uppskattas den ineffektiva arbetsmarknaden med de matchningsproblem som finns orsaka effektivitetsförluster på ca 250 Mdr kr/år. Det motsvarar 25 000 kr/invånare.
Rapporten omfattar 81 olika indikatorer där Sverige jämförs med övriga länder inom OECD. Indikatorerna delas in i tre kategorier:
Ekonomisk prestation som påverkar vår välståndsnivå. Det handlar om produktivitet, arbetsmarknad, social och miljömässig hållbarhet, ekonomiskt klimat och makroekonomisk stabilitet.
Ekonomiska aktiviteter handlar om export, handel, investeringar och entreprenörskap.
Fundamentala faktorer är sådant som humankapital, infrastruktur och ramvillkor.
De 81 indikatorerna summeras sedan i ett antal grundläggande nyckelparametrar. I figuren nedan är dessa från rapporten (färgerna grön bästa 10 %, blått bästa 25 %, grått medel, rött är lägre tredjedelen):
När det gäller prestation ligger Sverige i över kvartilen när det gäller hållbarhet men är i övrigt en medelmåtta. För ekonomisk aktivitet är FoU och entreprenörskap i över kvartilen medan Sverige är en medelmåtta i investeringar och handel.
I faktorerna för konkurrenskraftens fundament är tillgång till kapital, innovationsförmåga, management och institutionell kvalitet områden där Sverige är i övre kvartilen. De sämsta områdena för Sverige är incitament för att arbeta och investera. I övrigt är Sverige kring OECD-medel.
Sverige är varken i topp när det gäller välstånd eller kunskap
Så är detta bra eller dåligt? Summan av utvecklingen kan mätas i hur BNP/capita utvecklas. Som synes i figuren nedan har utvecklingstakten av vårt välstånd sjunkit över tid.
Årlig tillväxt i BNP per capita 1950-2027
Källa: Entreprenörskapsforum
1950-1960-talet hade Sverige stora konkurrensfördelar med en intakt produktionsapparat efter andra världskriget. Exporten ökade och tillväxten var hög.
På 1970-talet sjönk tillväxttakten till följd av expansiv ekonomisk politik, devalveringar och ekonomiska kriser utlösta av bl.a. oljekriserna. kräftgången fortsatte under 80-talet.
I samband med 1990-talskrisen bröts dock trenden när ett stort antal reformer gjordes, bl.a. avregleringar, ny budgetprocess och en skattereform. Tillväxttakten ökade då till en hög nivå fram till finanskrisen år 2008. Efter det har Sverige lagt sig på en lägre tillväxttakt/capita och sett över en lägre tid är trenden allt svagare tillväxttakt och dessutom svagare än i andra länder.
När det gäller humankapital så är arbetskraften i Sverige i OECD-mitten när det gäller utbildningsnivå och kompetens. Det gäller också inom naturvetenskap och teknik.
Utöver detta är följare värt att notera:
Den svenska ekonomins prestation är alltså medelmåttig i jämförelse med flertalet konkurrentländer och svagare än Sverige har potential till.
Sverige tappar stora förädlingsvärden p.g.a. ineffektiviteter (politiska).
Sverige har EU:s fjärde högsta arbetslöshet och låg självförsörjning hos stora grupper.
Offentlig konsumtion växer trendmässigt i kombination med högt skatteuttag och hög marginalskatt.
Fasta bruttoinvesteringar minskar svagt trendmässigt.
Hushållens disponibla inkomster utvecklas jämförelsevis svagt och hushållens skuldsättning är hög.
Resultatet är att Sverige fortsätter tappa i välståndsligan:
När Sverige inom de flesta områden jämfört med andra länder är en medelmåtta blir det märkligt att prata om innovationsstormakt och en vinnare i en global kunskapsekonomi. Visst kan man sätta upp det som mål, men då måste man ju också göra reformer som förbättrar förutsättningarna för förnyelse och konkurrenskraft.
Nu går utvecklingen åt andra hållet samtidigt som visioner och luftiga strategier från regeringen haglar.
Utgå från dagsläget och ta fram riktiga reformförslag
Sverige har tidigare varit bra på att bejaka strukturomvandling och svenskar är positiva till ny teknik. Men det räcker inte om vi vill vara en konkurrenskraftig liten öppen kunskapsekonomi också i framtiden.
Det saknas inte förlag för vad som behöver göras. År 2020 samlade Stockholms handelskammare till Omstartskommissionen . Man upprepade hur utvecklingen går samtidigt som man gav ett antal reformförslag.
Sedan dess har vi haft elkris, höjda bränslepriser, ständig skolkris, ett ökat utanförskap, har EU:s fjärde högsta arbetslöshet och en ständigt ökad regelbörda för företag. Då pratar politiken subventioner till bönder och landsbygd som kompensation för höga bränslepriser och kjollängd i skolan.
Det är för lätt att ta kortsiktiga politiska poäng framför att t.ex. skapa en skola för kunskap eller att förenkla energiskatter i Sverige. Men att reformer uteblir handlar dock inte bara om brist på insikt när förändringen går långsamt. Det handlar också om ett allt svårare parlamentariskt läge med svaga regeringar och oklara majoriteter.
Insikt kan i alla fall vara första steget. Om fler politiker och intressegrupper utgår från hur verkligheten ser ut istället för att bara prata önskat läge kommer dagens politiska diskussion att uppfattas som fattig. I bästa fall finns då en grund för att diskutera reformer. Att inte göra något betyder ju att vår resa utför fortsätter.
Så visst borde vi inte kunna göra något bättre!