Omstartskommissionen – kan deras förslag göra någon skillnad?
Idag presenterade omstartskommissionen sina förslag. Det är bra att Stockholms handelskammare tagit detta initiativ för att lyfta vad som behöver göras för att i spåren av coronakrisen stärka det svenska samhället. Det handlar om åtgärder för att minska segregationen och ge fler likvärdiga livschanser och att Sverige ska kännetecknas av innovationer och god produktivitet för att driva på mot social och miljömässig hållbarhet.
Sverige är enligt kommissionen inte rustat för den globala utvecklingen som nu sker. ”Vår position är dock inte given och det är ett problem att reformtempot i Sverige de senaste decennierna varit alldeles för långsamt”. Utan reformer riskerar vi att stagnera.
Denna sommar har präglats av fokus på den kortsiktiga krishanteringen. Om munskydd behövs och hur länge ska företag få omställningsstöd behöver beslut och diskussion, men vi måste samtidigt börja prata om nödvändiga strukturreformer.
Krisen påskyndar trender som vi sett en tid som digitalisering och ökad internationell konkurrens men också protektionism. De flesta bedömare är överens om att vi i Sverige behöver vara beredda på att världen kommer se annorlunda ut och att vi behöver anpassa oss. Det är lätt att säga men svårare att genomföra. Detsamma gäller förslagen i denna kommission.
Först ska sägas att rapporten inte är samlade avvägda förslag från en kommission utan en antologi där de tio författarna själv står för sina förslag.
Många åsikter och förslag som lyfts fram är bra för att svensk ekonomi ska bli mer dynamisk och tillväxtskapande. Skolan behöver fokusera på kunskap istället för närvaro, skattesystemet behöver främja dynamik och entreprenörskap och arbetsmarknaden behöver reformeras etc. Inget är nytt utan har man följt debatten så vet man vad skribenter som t.ex. Lars Calmfors, Maria Wetterstrand och Pontus Braunerhjelm kommer lyfta fram.
Internationellt finns en diskussion om att coronakrisen kanske inte stannar vid en recession utan övergår i depression (se t.ex. Economist, Euroasia Group, Geopolitical Futures). Med bestående hög arbetslöshet, konkurser, utanförskap och bristande tillit ökar pressen på samhället. Det handlar inte bara om statens finanser utan samhällets sätt att fundera och tilliten till varandra. Fattigdom ökar utanförskapet och brottsligheten samt skapar grogrund för populism.
Samtidigt ökar protektionismen, nya konflikter tar fart mellan stormakter och skulderna ökar globalt. Många länder och företag var kraftigt skuldtyngda före krisen och nu blir det värre. För Sverige som starkt beroende av internationell handel blir det då svårt att få draghjälp utifrån för en återhämtning.
Kriser skapar också möjligheter för den som ser dem. Denna kommission har listat många åtgärder som verkligen behövs men frågan är om något kommer att hända.
Det jag saknar i omstartskommissionens rapport är scenarion för hur världen framåt kan gestalta sig. En strategi behöver förhålla sig till vad som sker och kan ske i omvärlden på 5-10 års sikt. Nu listas många intressanta förslag men utan tydliga hotbilder kommer det vara svårt för politiken att gå från förslag till beslut.
Till skillnad från grannländer och konkurrerade länder så har Sverige stått utanför krig och riktigt djupa kriser. Avsaknad av kriserfarenhet och god självbild kan hindra oss från att ta tag i våra problem.
Sverige har inte gjort några större reformer sedan Lindbeckkommissionen och 90-talskrisen. Dagens politiker har inte upplevt riktiga kriser och det parlamentariska landskapet idag är betydligt mer svårnavigerat än förr. Kanske är det därför vi saknar ”leveranspolitiker” som orkar driva den förändring vi så väl behöver.
Utan reformer kommer Sverige inte utvecklas i takt med omvärldens mer dynamiska ekonomier. Då blir vi successivt relativt fattigare och vårt välstånd sjunker. När denna förändring går långsamt är den dessutom svår att se. T.ex kunde man före de svenska devalveringarna leva som en kung på semestern runt medelhavet, så är det inte idag.
Omstartskommissionen har gjort en bra sammanställning av relevanta förslag. Men tyvärr tror jag inte vi har krisat tillräckligt djupt ännu för att politiken ska orka ta ett större grepp runt dessa frågor. Att skapa insikt är en sak men förmåga till förändring är något annat.
Det vi alla kan göra är att ständigt påminna våra folkvalda om att vi vill se Sverige utvecklas i takt med omvärlden så vårt välstånd kan öka. Och för det behövs reformer av skola, arbetsmarknad, skatter, bostadsmarknad m.m. Men det visste vi redan före denna rapport. Blir den droppen som urholkar stenen?
Ladda ned rapporten på Stockholms handelskammarens webb.
(Bilden: artikel i Time Magazine 17 augusti om det globala ekonomiska läget)