Konsten att bygga ett museum
Eller hur svensk miljölagstiftning försvårar industriell verksamhet
Vad ska vi leva av i framtiden? Ska alla bli bloggare och influensers? Trots att nya branscher ofta får stort utrymme i debatten så vilar svenskt välstånd tungt på gruv- och skogsindustri, verkstad och läkemedel. I Sverige är dessa näringar dessutom långt fram när det gäller att arbeta med hållbara lösningar. Det kan handla om fossilfritt stål, skogbruk med miljöhänsyn eller lastbilar med effektiva motorer och snart eldrift.
Mänsklig verksamhet påverkar på olika sätt världen omkring oss, t.ex. miljön. Att leva utan att påverka miljön är i det närmaste omöjligt. Men visst kan miljöpåverkan kan minskas.
Så kommer industriell verksamhet att kunna drivas i Sverige i framtiden? Var det något man beaktade när miljöbalken togs fram? Miljötillståndsprocesser och nya miljötillstånd tycks göra det allt svårare för industriföretag att verka i Sverige. Det är inte bara att processerna tar tid, tillstånd tycks också göra verksamhet svår att driva.
Tittar man tillbaka på Miljöbalksutredningen (SOU 1996:103) och prop. 1997/98:45 så finns avsnitt om ekonomiska konsekvenser. Men det handlar bara om kostnader för kommuner och länsstyrelser. Att processerna skulle kunna påverka investeringsbeslut eller kosta tid och pengar för företag verkade inte finns i diskussionerna. Enligt Svenskt Näringsliv drabbas en tredjedel av företagen idag negativt av tidskrävande och oförutsägbara tillståndsprocesser.
Dagens miljökrav är absoluta
Med miljöbalken infördes miljökvalitetsnormer för att komma till rätta med diffusa utsläppskällor som t.ex. jordbruk och vägtrafik. Miljökvalitetsnormer finns för luft, vatten m.m.. Dessa bygger på EU-direktiv och givetvis finns också en diskussion om svenska normer går längre än vad EU kräver.
EU:s vattendirektiv tillåter ingen avvägning mot andra miljönyttor som klimat, energi, resursanvändning etc. utan påverkas miljökvalitetsnormerna negativt ges inte tillstånd. Det har gjort att verksamheter som kan vara bra ur många aspekter, som t.ex. EasyMinings fosforåtervinning ur askor, inte ges tillstånd i Sverige. Men i Tyskland går det bra.
Det andra problemet med miljöbalken är hur olika samrådsprocesser ska göras. Det är mycket svårt för företag att veta hur miljödomstolarna vill att detta ska gå till. Under hösten fick LKAB sin ansökan om samlat miljötillstånd för gruvbrytning i Kiruna avvisad p.g.a. att inbjudan till samråd inte varit tillräckligt tydlig. Det handlar alltså om en formaliapunkt och inte ändrade volymer eller ändrad miljöpåverkan.
Samtidigt som första nya gruvan på tio år fick nyligen tillstånd så vill Naturvårdsverket återkalla tillståndet för Kaunis Iron i Pajala, en gruva som knappt hunnit starta. Enligt myndigheten kan våtmarker påverkas, det kan damma från transporter och dammarna ska vara fel byggda.
Vad som kommer hända framåt när bl.a. svensk vattenkraft ska omprövas är skrivet i stjärnorna. I värsta fall kommer det leda till mindre elproduktion samtidigt som det framtida elsamhället förväntas använda dubbelt så mycket el som idag.
Alternativet - god miljö och fattigdom
Låt oss leka med tanken att dagens miljöbalk, miljökvalitetsnormer och tillståndsprocesser fanns innan industrialiseringen tog riktig fart i Sverige. Då skulle knappast några av dagens framgångsrika exportsuccéer finnas. Förutsättningarna som skapades med vattenkraft, gruvor, järnverk, skogsindustrin och järnvägen skulle knappast finnas. Människor skulle bo kvar i sina torp, odla sin potatis, slippa el, fjärrvärme, bilar, inte behöva jobba i en industri eller åka på charter till Mallorca. Naturen skulle kanske vara mer intakt men svenskarna skulle vara fattiga. Och några nobelpris skulle vi inte behöva dela ut.
Vi lever i global konkurrens och svensk välfärd bygger på framgångsrik industri. I takt med att företag blir allt mer globala så konkurrensutsätts också investeringar i Sveige. Företag investerar i länder utifrån kostnadsläge, tillgång till marknader och kompetens. Sverige ligger långt från stora marknader och är relativt dyrt. Krångliga, långa och osäkra miljötillståndsprocesser är en ytterligare nackdel för Sverige.
Problemet är att vi inte kan se när företag ökar sina investeringar på andra ställen och minskar dem i Sverige. Det sker successivt vilket gör det svårare för politiken att agera.
Olika samhällsintressen måste vägas mot varandra
För välstånd behövs råvaror, industrier, affärer, el, vägar, flyg m.m. Det skapar jobb, produkter och tjänster som gör våra liv bättre. Då påverkas miljön där värdet skapas. Det kan handla om att uppnå en större miljöeffekt i ett annat område eller att skapa jobb och välstånd. Den avvägningen behöver göras. Så sker inte idag.
Det är bra att det finns en utredning och att Svenskt Näringsliv nu driver ett projekt för att effektivisera miljötillståndsprocessen. Det gäller nu att utredningen kommer fram till konkreta resultat, inte bara kring tiden utan också tolkning av EU-direktiv. Annars blir det fortsatt svårt att investera i Sverige.
I en amerikansk intervju för några år sedan diskuterade journalisten och författaren Thomas Friedman1 relationen mellan USA och Kina. Efter en stund fick han frågan om hur han såg på Europas framtid. Efter lite betänketid blev svaret; “Någonstans i världen kommer det finnas ett museum, det kan vara Europa”. Ska Thomas Friedman få fel är det dags att se miljöfrågan i ett större perspektiv.
(Photo by Gustav Gullstrand on Unsplash)
Har skrivit mycket om globaliseringen, bl.a. “The World is Flat” och “The Lexus and the Olive Tree”