Vad kan göras för att stärka EU:s konkurrenskraft?
EU-ordförandeskapet borde bli starten för ett långsiktigt ökat EU-engagemang
Till våren är Sverige ordförande i EU för första gången sedan år 2009. För Sverige som liten öppen ekonomi med 72 procent av exporten till EU är unionens utveckling mycket viktig för vårt välstånd. Att engagera sig i vad som är viktigt för EU och för Sverige därför något som förtjänar större uppmärksamhet.
EU är den fjärde demokratiska nivån i svensk politik. Ändå diskuteras politik relaterat till EU sällan. Svenska positioner i EU-frågor utgår ofta från vad vi inte vill istället för vad vi vill att EU ska göra. Detta kombinerat med att svenska regeringen och svenska aktörer ofta kommer in för sent i beslutsprocesser gör att Sverige missar inflytande därmed nytta av medlemskapet.
EU:s kärnuppgifter - Fokus på handel och lagstiftning och inte pengar
EU:s budget för 2021-2027 är på 1074 Mdr € plus Next Generation EU på ca 750 Mdr € (2018 års prisnivå). Det låter mycket men är förhållandevis lite i relation till medlemsländernas nationella budgetar. Årsbudgeten är ca 50 procent större än den svenska statsbudgeten och knappt en tredjedel av den federala tyska budgeten.
EU:s långtidsbudget handlar till två tredjedelar om jordbruk och regionalpolitik. En stor del av posten “naturresurser och miljö” går till att skapa konkurrenskraftigt jordbruk och fiske. Inre marknad, innovation och digitalisering är endast 13 procent av budgeten (bl.a. forskningsprogrammet Horisont Europa, 7%).
Men EU har stor makt när det gäller inre marknaden och ny lagstiftning. Ca 30 procent av all ny svensk lagstiftning kommer från från EU och inom miljöområdet finns uppskattningar på ca 80 procent.
Att utveckla den inre marknaden och att värna de fyra fria rörligheterna av varor, tjänster, personer och kapital borde vara något av EU:s kärnuppgift. Likaså att ingå handelsavtal med andra länder och regioner. Enligt European Round Table of Industry är den inre marknaden “klar” till 75 procent. Alltså finns mer att göra.
EU tar sig an nya områden
Samtidigt tar sig EU an nya frågor på nya sätt. Under pandemin koordinerade man vaccineringen i EU och återstartspaketet (Next Generation EU) efter Corona är ett nytt arbetssätt där EU lånar upp ca hälften av pengarna för insatser. Energifrågan och den kris som uppstått har fått EU att jobba mer konkret genom RePowerEU.
Det finns också områden där EU initierar arbete som tidigare legat på medlemsländerna. Exempel är att reglera företags styrelsetillsättningar, genom taxonomin definiera vad som är hållbart, reglera skogsbruk eller minimilöner på arbetsmarknaden. Det skulle enligt subsidiaritetsprincipen kunna anses vara medlemsländernas ansvar. Men det som hamnar på kommissionens bord brukar stanna där.
Det finns i dessa allt mer oroliga tider också ett ökat intresse från EU för näringspolitik med statsstöd som en del av den strategiska autonomin. Detta kan hänga ihop med att både Kina och USA blir mer protektionistiska och har stora subventioner för industrin. Bara USA:s Chips Act handlar om 280 Mdr dollar och Inflation Reduction Act handlar om 369 Mdr dollar i statsstöd.
För EU blir det då en balansgång att navigera i en ny värld. Det gäller att jobba framåt utan att skapa en gammeldags industripolitik med subventioner, detaljstyrning, protektionism och mindre handel utan att industrin drar till USA. Den s.k. strategiska autonomin behöver fyllas med innehåll utan att bli för protektionistisk och instrument som IPCEI behöver få en utformning som också passar mindre länder. Men visst påminner det om en subventionspolitik.
Se ordförandeskapet som starten på ett långsiktigt engagemang
Inför ordförandeskapet har Sverige satt ett antal övergripande prioriteringar som delvis varit gemensamma med Frankrike och Tjeckien som var ordförande under 2022:
Skapa säkerhet för EU:s medborgare och stärka EU:s roll i världen
Stoppa den organiserade brottsligheten
Snabba på klimatomställningen
Stärka EU:s konkurrenskraft för framtidens jobb
Slå vakt om unionens grundläggande värderingar
Dessa prioriteringar är allmänt hållna och kan ses som en ambition. Men ordförandeskapet kommer sannolikt att handla mer om stöd till Ukraina, energikrisen, Next Generation EU och att driva igenom pågående processer som Fit for 55. Dessutom finns det över 300 lagförslag på bordet som ska processas vidare under ordförandeskapet.
Fokus för ordförandeskapet kommer vara att hålla ihop unionen och föra samarbetet framåt samt att ta fram gemensamma positioner, inte att driva egna frågor. Men det finns alltid möjligheter till att gasa och bromsa olika frågor.
Förslag till näringspolitiska frågor för Sverige att driva i EU
Som för alla organisationer bör EU göra det man är satt att göra, och göra det bra. Sverige kan fortsättningsvis driva på en sådan utveckling.
Fokus på EU:s kärnuppgift - utveckla den inre marknaden och nödvändig lagstiftning
EU-arbetet bör fokusera på områden där EU har inflytande och kan ha stor påverkan. För konkurrenskraftsfrågorna handlar framför allt om att säkra global handel i en allt mer protektionistisk värld och att utveckla den inre marknaden.
Ökad regelbörda är ett problem för många företag. När 30 procent av ny lagstiftning (inom miljöområdet 80%) kommer från EU är det viktigt att försöka hålla dessa regelverk enkla. Det behövs hela tiden idéer om hur inre marknaden kan utvecklas utan att man gör ny lagstiftning för krånglig.
Inom t.ex. energiområdet handlar det om att minska beroendet av rysk gas och olja. För att lyckas med det behövs incitament för energieffektivisering, att investera i alla sorters fossilfri energi och att tillståndsprocesserna kan effektiviseras och bli snabbare.
Navigera mellan protektionism och frihandel
I och med pandemin och Ukrainakriget har det uppstått problem i globala värdekedjor. Detta har också skapat problem inom EU med komponentbrist och långa leveranstider. Inom EU diskuteras därför bl.a. ”strategisk autonomi” för att säkra egen tillgång till vissa råvaror och energi. Det handlar bl.a. om tillverkning av halvledare och batterier. Frågan är hur EU gör det på bästa sätt utan att ändra marknadsförutsättningarna samtidigt som man minskar beroendet av odemokratiska stater.
Här behöver man också fundera på hur relationer med USA och Kina kan utvecklas trots de protektionistiska tendenser som finns. Det är viktigt att detta inte slår över i protektionism som kan försämra EU:s inre marknad eller den globala handeln.
EU som politiskt projekt behöver visioner och förankring
EU kan ibland uppfattas som ett byråkratiskt rättsprojekt. Men det är framför allt ett politiskt projekt för att hålla ihop Europa som behöver idéer för framtiden som gillas av EU:s medborgare. EU:s framtidskonferens och tal om europeiska värden är delar i detta.
Ett sätt att säkra att EU arbetar med sina kärnuppgifter är att testa alla förlag mot de fyra friheterna liksom att belysa konsekvenserna av förhandlade förslag (idag görs de bara för kommissionens förslag).
Nu använder kommissionen delegerade akter allt mer, t.ex. när det gäller den s.k. taxonomin, men det var främst tänkt för mindre frågor. Det betyder att arbetet görs utan insyn från rådet och parlamentet. Delegerade akter bör användas sparsamt för att legitimiteten för EU inte ska urholkas.
Undvik nya strategier utan handlingsplaner och budget
EU har i Lissabonstrategin (2000) och strategin Europa 2020 (2010) haft höga ambitioner när det gäller konkurrenskraft. Men implementeringen låg på medlemsländerna som i sin tur har olika problem och prioriteringar. Det blev inte några verkliga resultat.
En stor del av EU:s budget är dessutom uppbunden i strukturfonder och jordbrukspolitik vilket gör att nya initiativ är svårfinansierade. Nya strategier utan tydliga handlingsplaner eller budget är alltså knappast vägen framåt.
Egna insatser i Sverige
EU kommer sannolikt att få allt större betydelse i framtiden i takt med att nya frågor tas upp. Då behöver svenska politiker och organisationer vara mer aktiva med att forma sina agendor för områden där EU har stor påverkan. Det kan sägas handla om att utveckla arbetet inom tre steg:
Läs av omvärlden mera och förstå andra länders, EU-kommissionens och medlemsländernas agendor. Det som hamnar på EU:s bord brukar stanna där.
Ha egna idéer om vad Sverige (regeringen och näringslivet) vill med EU.
Driv på EU-arbetet i den riktning Sverige vill tillsammmans och genom andra.
Sverige har hittills allt för ofta varit passiv. Att börja tycka när kommission lägger lagförslag är för sent.
För att kunna vara proaktiv behövs idéer om vad Sverige vill med frågor som finns på kommissionens bord. Därför behövs tidig dialog för att få fram svenska positioner inför samråd, strategier och sedan lagstiftningsförslag från kommissionen. Regering och näringsliv behöver här öka samarbetet.
När andras positioner är kända och vi har en idé om vad EU bör göra behövs en konstruktiv hållning och många samarbeten för att nå framgång. Som litet land behöver Sverige liera sig mer med likasinnade i EU för att driva frågor som är bra både för Sverige och EU. Det kan t.ex. handla om miljöfrågor (där Sverige tidigare varit framgångsrik) och konkurrenskraftsfrågor.
Detta arbete kommer kräva betydligt mer analyskapacitet, nätverksbyggande och tankar om framtiden än vad som finns idag.
Svenskar är underrepresenterade i EU-organisationerna om man ser folkmängd. Sverige har inte heller haft samma kontakter med sina landsmän i EU-organisationerna som andra länder. Att öka dessa kontakter är ett sätt att öka förståelsen för svenska förutsättningar inom olika politikområden. Och att få fler yngre svenskar att satsa på en EU-karriär är ett känt problem.
Se ordförandeskapet som möjlighet för ökat engagemang
Det svenska ordförandeskapet kan användas för att återstarta det svenska EU-engagemanget och få fler aktörer att börja engagera sig för hur EU blir en större tillgång för Sverige. Då behöver man utgå från EU:s uppdrag och vad Sverige faktiskt vill på den europeiska arenan.
Den rapport som jag varit med och skrivit för IVA ger ett lite mer principiellt perspektiv på EU än vanligt. Förhoppningsvis kan IVA fortsätta att lyfta EU-arbetet på olika sätt inom olika områden för att bidra till ett mer proaktivt Sverige.
Gör det svenska ordförandeskapet till startpunkt för ett längre större och mer strategiskt engagemang i EU. Då kan Sveriges inflytande öka och nyttan av EU-medlemskapet öka.
Några lästips
IVA har nyligen publicerat en rapport med tio rekommendationer om svenskt EU-engagemang. Artikel på DN-debatt finns också.
Sieps har publicerat en rapport om knäckfrågor inför det svenska ordförandeskapet där man går igenom 15 politikområden.
Svenskt Näringsliv har presenterat en rapport med fem prioriteringar inför ordförandeskapet.