Utan Företag, inga jobb (debattartikel UNT 11 nov 2016)
Ett av de första åren jag drev företag fick jag brev från banken. Jag var inte längre pluskund och skulle därför få högre ränta på bostadslånet. Orsaken var att jag inte tagit ut lön under tre månader till lönekontot. En vanlig situation för småföretagare.
Idag skapas fyra av fem nya jobb i små- och medelstora företag. Dessa blir allt viktigare för jobba och tillväxt. Det vet näringsministern. Han pratar sig varm för start-ups och småföretag och har tagit fram en strategi för att stärka svensk industri.
Övriga ministrar tycks ägna sin tid åt att straffa ut småföretag. Civilministern vill ha krav på kollektivavtal i upphandling. Finansministern har nyligen fått sin beställda utredning som föreslår skattehöjningar för småföretag på fem miljarder. Företagare inom skola och omsorg ska enligt välfärdsutredningen knappt få någon avkastning från sitt arbete genom vinstbegränsningar.
Företag, från industrin till spelbranschen, har svårt att hitta rätt kompetens att rekrytera. Statsministerns mantra är att vi ska konkurrera med kunskap och inte låga löner. Ändå har inkomstskatterna höjts så Sverige nu har världens högsta marginalskatt. Utbildning lönar sig dåligt i Sverige. Vi har lägst utbildningspremie av 23 jämförda länder. Regeringen signalerar att utbildning inte är viktigt.
Brist på kompetens och höga kostnader är skäl att flytta verksamhet utomlands. Enligt regeringens industristrategi har de senaste åren 17 procent av industriföretagen flyttat ut verksamhet men bara fyra procent flyttat hem verksamhet. Svenska företag investerar idag mer utomlands än utländska företag investerar i Sverige. Växande teknikföretag säljs till utländska bolag. Företagens investeringar i forskning och utveckling i Sverige minskar.
Från regeringen har det varit tyst om Entreprenörskapsutredningen som kom i oktober. I den skriver utredaren att: "Sämre förutsättningar än i våra konkurrentländer när det gäller totalt skattetryck, inkomstskatter, skattesatser på kapitalinkomster, utdelningar, optionsvinster och forskning och innovation riskerar på sikt att urholka konkurrens- och attraktionskraften i Sverige."
Utan konkurrenskraftiga företag skapas varken jobb eller skatteinkomster. Idag växter större företag utomlands och småföretag ska få sämre villkor. Förutsättningarna för vårt välstånd urholkas när Sverige blir mindre attraktivt som kunskaps- och företagsland.
Ska man bli rik i Sverige så är det på sin bostad. Detta understödjer regeringen med räntesubventioner. Men att investera tid och pengar i en högskoleutbildning är för många studenter inte lönsamt. Företagare som tar risk och satsar sina besparingar för att utveckla ett företag och anställa ska inte få någon uppsida av sitt risktagande.
Många företagare vet man inte om man kan ta ut någon lön nästa månad. Att ha rimliga villkor för att kunna ta utdelning om det går bra har varit en morot som uppvägt risken. Nu ska den möjligheten begränsas.
Gapet ökar mellan regeringens prat om kunskapsnation med växande småföretag och den politik man i praktiken driver. Senaste veckan har jag mött många besvikna småföretagare. Framtidstron i Sverige sjunker. 57 procent av svenskarna anser att utvecklingen i Sverige går åt fel. Alla nu liggande förslag för att försvåra småföretagande lär inte vända den utvecklingen.
Om statsministern menar allvar med tanken på Sverige som kunskapsnation med växande start-ups är det dags att dra i bromsen. Sverige behöver fler växande företag, inte färre.