Tidöavtalet ur ett näringslivsperspektiv
Kommer det att förbättra förutsättningarna för näringslivet?
Tidöavtalet är nog det mest konkreta politiska programmet som sett dagens ljus de senaste 12 åren. Nu finns en regering med majoritet som har ambitioner att ta tag i några av de samhällsproblem vi har i Sverige.
Men finns det några viktiga reformer för att stärka näringslivets konkurrenskraft i avtalet och regeringsdeklarationen?
För två veckor sedan skrev jag en önskelista på reformer som en ny regering borde göra för att förbättra förutsättningarna för näringslivet. Det jag då lyfte var:
Uppdatera utbildningssystemet med målet att ge kunskap
Skapa en fungerande infrastruktur som knyter ihop landet
Tillgång till energi borde vara en självklarhet
Enklare regler - hur svårt ska det vara?
Skapa ett symmetriskt skatte- och bidragssystem
Tidöavtalet har lite annat fokus. Fokus är framför allt på kriminalitet, migration/integration, hälsa- och sjukvård men även klimat och energi samt skolan.
Det som tas upp i avtalet om tillväxt och hushållsekonomi är inte alls lika konkret som övriga områden. Och det är där man skulle vilja se mer reformer för som stärker näringslivet.
Så här ser det ut om man kopplar Tidöavtalet och regeringsförklaringen till ovanstående önskelista (Fet=finns på något sätt med):
1. Uppdatera utbildningssystemet med målet att ge kunskap
Avtalet har en tydligt fokus på att kunskap ska vara i fokus och att den administrativa bördan bör minska. Och här finns flera konkreta förslag.
Minska detaljstyrningen i skolan och fokusera på kunskapsresultat. - Rektor och lärare får större ansvar och mindre krav på dokumentation.
Minska betygsinflationen genom att rätta alla nationella prov centralt i grundskola och gymnasium. - Författningsändringar och myndighetsuppdrag mot betygsinflation ska ske och digitala nationala prov ska rättas centralt.
Öka utbudet av platser på Yrkeshögskolan - med fokus på kvalitet.
I avtalet skriver man att ”Företagen ska ha konkurrenskraftiga förutsättningar och kompetensförsörjningen ska stärkas”. Det låter bra men frågan är vad det betyder. Avtalet är också löst skrivet när det gäller arbetsmarknad och matchning. ”Matchningen behöver förbättras och kompetensbristen motas”.
Forskningen ska enligt regeringsförklaringen stärkas genom att principer om utbildningskvalitet och excellens ska styra istället för volymmål och genom bättre regler för högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
Vad som gärna fått vara med är också:
Minska antagningen till högskoleutbildning med säg 10-15 procent och låt lärosätena behålla dagens finansiering för att höja utbildningskvaliteten. - i regeringsförklaringen säger man i alla fall att kvalitet istället för kvalitet ska styra.
Öka antalet platser på praktiska och minska antalet platser på teoretiska gymnasieutbildningar.
2. Skapa en fungerande infrastruktur som knyter ihop landet
Infrastruktur har inte behandlats i avtalet annat än att Bromma flygplats ska bevaras. Sedan har ju regeringspartierna pratat om att stoppa utbyggnaden av snabbtågen, men det nämns inte i avtalet. Dock skriver man i regeringsförklaringen att “Behoven inom den svenska infrastrukturen är stora och underhållet är eftersatt. Satsningar på järnvägen ska i första hand underlätta för arbetspendling och godstrafik, som stärker jobb och tillväxt.”
Man hade gärna fått ta upp dessa frågor också:
En myndighet behöver ha helhetsansvar för all infrastruktur och hur de olika trafikslags styrkor kan stärka varandra.
Prioritera underhåll och borttagande av getingmidjor i väg och järnväg framför investeringen i snabbtåg.
Staten bör ha ett helhetsansvar för ett nät av flygplatser i hela landet. Då kan överskott från större flygplatser täcka ev. underskott vid regionala flygplatser.
3. Tillgång till energi borde vara en självklarhet
Energi är uppenbarligen en fråga som engagerat partierna. Det energipolitiska målet ändras från 100 procent förnybart till 100 procent fossilfritt.
Man inför kreditgarantier för kärnkraft, ska utreda vad som krävs för att kunna starta nedlagda kraftverk (Ringhals 1+2 samt kraftvärme). Reaktorer tillåts på andra platser, man ska få återstarta reaktorer och det ska finnas ett snabbspår för kärnkraft i miljöprövningen. Vattenfall uppmanas börja planera för ny kärnkraft. En ny fjärr- och kraftvärmestrategi skat tas fram. SVK får förtydligat uppdrag att upphandla planerbar elproduktion. Andra saker som är med är:
Stoppa omprövningen av miljötillstånden för vattenkraften.
Se över miljötillståndsprocesserna så de blir snabbare och mer förutsägbara. (Utredning tillsätts)
Ta bort skatt på avfallsförbränning för att öka utbudet av kraftvärme. (ses över)
Stimulera investeringarna i planerbar storskalig elproduktion som kärnkraft och vattenkraft. - bl.a. med kreditgarantier och snabbare prövning
4. Enklare regler – hur svårt ska det vara?
I avtalet anges att man vill se lägre administrativa kostnader för företag (anger ej hur), 3:12-reglerna ska förbättras för att stimulera SMF att växa anställa och attrahera kapital.
Återinför tjänstemannaansvaret finns med
När det gäller regelförenkling behövs konkretisering och t.ex. att:
Ta bort obsoleta regler och inför “en regel in och en regel ut”.
Se över vilka myndigheter som verkligen behövs.
Ställ krav på snabb handläggning av ärenden i statliga myndigheter.
Sluta att överimplementera EU-direktiv.
Regelförenkling är en fråga alla regeringar omfamnar men som ingen regering hittills lyckas särskilt bra med.
5. Skapa ett symmetriskt skatte- och bidragssystem
Det är 32 år sedan senaste större skattereformen sjösattes i Sverige och sedan dessa har komplexitetsnivån i skattesystemet ökat markant. Behovet av att se över skatte- och bidragsregler är stort.
En bidragsreform ska göras och bidragstak införas. För hushållen ska skatten sänkas på arbets- och pensionsinkomster och kvotplikten sänks för att ge lägre drivmedelspriser.
Men för företagen är Tidöavtalet tunnare även om man anger att bolags- och kapitalskatter ska vara konkurrenskraftiga och att det ska bli mer lönsamt att gå från bidrag till arbete. Några saker som också borde tagits upp är:
För att göra det billigare att anställa bör den delen av arbetsgivaravgiften som är en ren skatt (11,62%) tas bort.
Harmonisera bolagsskatten med omvärlden, dvs. ned mot 15 procent.
Sänk skatten på tidiga investeringar så ägarledda företags möjlighet att investera i onoterade bolag underlättas.
Inför ett fungerande system för optionsbeskattning vilket gör det lättare att anställa till mindre start-upbolag. – Detta kopplas i avtalet till investeringar i FoU.
Överväg enhetlig moms.
Bra med produktivitetskommission och ökat engagemang för EU
Svensk produktivitetsutveckling har gått kräftgång sedan finanskrisen 2008 och därför är det bra att det ska inrättas en produktivitetskommission för att göra en samlad analys av den svenska ekonomins konkurrenskraft. Förhoppningsvis kommer fler reformer ur denna utredning.
Det är också positivt att regeringsförklaringen lyfter att Sverige ska vara en aktiv, engagerad och pådrivande medlem i EU, inte bara under ordförandeskapet.
Probleminsikt finns men näringslivet är inte i fokus…
För att vara ett politiskt program är Tidöavtalet mycket konkret, både till innehåll och till hur man ska jobba med de prioriterade områden man valt att börja med.
Men näringslivets förutsättningar är inte i fokus. Med tanke på valresultatet och andra samhällsproblem är det förståeligt att störst fokus är på energi, kriminalitet, sjukvård, migration och integration, dvs. de frågor som engagerar väljarna.
Dock tycker jag man kan vara hoppfull för de förslag som finns inom energiområdet, förenklingen av miljöprövningarna och att kunskap ska vara i fokus för skolan.
Regeringen verkar också ha probleminsikt. I regeringsförklaringen skriver man att “Sveriges arbetslöshet är en av EU:s högsta, och vi har lägst tillväxt av alla länder i unionen. Den svenska tillväxtmotorn har stannat.” Vidare skriver man att “Regeringen kommer att ta ett helhetsgrupp för att långsiktigt förbättra näringslivets förutsättningar”.
För företag och näringslivsorganisationer kommer det finns fortsatt stort behov av att lyfta frågor som förbättrar näringslivsklimatet. Dels inom de frågor som behöver konkretiseras i avtalet och dels för frågor som knappt nämns såsom infrastruktur, regelförenkling, skattereform och även arbetsmarknaden.