Sveriges dåliga flygförbindelser behöver förbättras - nu finns chans till förbättring
Ska Sverige knytas ihop bättre inom och utom landet behöver flygplatserna vara en större del av infrastrukturplaneringen. Regeringens utredare kan nu göra skillnad.
Tänk dig att staten skulle bestämma att de tio största järnvägsstationerna i Sverige ska drivas i ett statligt bolag med avkastningskrav. Övriga stationer tas över och drivs av kommunerna om de vill ha kvar sin station.
För att tågen ska kunna stanna vid en station måste den vara öppen och en stins ska vara på plats. Kommunerna vill spara pengar och håller bara stationen öppen när tågen kommer. Om stinsen inte jobbar kan inga tåg stanna. Folk blir besvikna för att allt färre tåg stannar och förbindelserna blir allt sämre. Och näringslivet drabbas när det blir svårare att resa till kunderna.
Låter det korkat och så fungerar det väl inte? Inte för tåget, men för flyget. Swedavia driver tio utvalda flygplaster medan övriga flygplatser drivas av kommuner, ofta med stora underskott. Swedavia kan använda pengar från vältrafikerade flygplatser som Arlanda, Luleå och Landvetter för att finansiera mindre trafikerade flygplatser som Östersund och Ronneby.
Men staten tänker inte helhet, dvs hur Sveriges hela infrastruktur för flyget ska se ut. För järnväg och väg finns dock långsiktig planering och finansiering.
Sverige behöver bättre kommunikationer inom landet och med världen - då behövs flyginfrastrukturen
Att ett land har goda transporter och kommunikationer till andra marknader är en förutsättning för internationell handel. Direktförbindelser med stora marknader i världen gör att Sverige kommer närmare och det blir lättare att bygga relationer och exportera. Allt fler turister kan också ta sig hit. Men detta har inte varit viktigt för politiken under senare år. Och Arlanda har successivt tappat internationella linjer och har idag sämst uppkoppling mot världen av de nordiska huvudstäderna.
Sverige är ett stort och glest befolkat land. För många invånare är tåg inte något alternativ och bil blir då svaret.
Ändå saknas ett helhetstänk för flyginfrastrukturen. Istället ska flyget som enda trafikslag vara i stort sett ekonomiskt självbärande.
Det statliga stödet till icke statliga regionala flygplatser uppgår till 210 Milj. kr/år. Drift och underhåll för järnväg uppgår till 13,6 Mdr kr och för väg till 17,3 Mdr kr. Utöver det investeras det årligen 36 Mdr kr i väg och järnväg. Det årliga statliga driftstödet till flyget är sålunda 1,5 procent av stödet till järnväg.
Swedavia är ett statligt bolag som ligger utanför detta.
Flygplatserna används av fler än trafikflyget
Vilka är det då som utnyttjar flygplatserna? Givetvis trafikflyget men större delen av flygrörelserna i Sverige är allmänflyg, dvs. civil, icke-reguljär luftfart som innefattar privatflyg, skolflyg, ambulansflyg, specialflyg (t.ex. brandflyg, flygfotografering) och affärsflyg. Det är en samhällsnyttig, flexibel del av luftfarten som främst använder mindre flygplatser. För att de ska kunna flyga behöver flygplatserna vara tillgängliga, med eller utan flygledning.
En sammanhållen tanke kan vara på gång
Sverige har hittills inte haft någon samlad tanke kring flygets roll i infrastrukturen. Flyget brukar vara en parantes i nationella infrastrukturplaneringen. När finansieringen haltar försvinner flygplatser och våra förbindelser både inom Sverige och till världen blir sämre.
Men det finns hopp. Nu har regeringen tillsatt en utredare som ska se över svensk flyginfrastruktur inklusive vad som ska ske med Bromma.
Utredaren bör titta på Norge som har en flygpolicy som säger att alla i Norge ska kunna åka till Oslo över dagen. Det förutsätter ett väl utbyggt nät av flygplatser. Avinor, är det statliga bolag som har ansvar för alla flygplatser i Norge. Underskott på mindre flygplatser kan då täckas av överskott från de större flygplatserna.
Så vad borde regeringens utredare fundera på och föreslå regeringen? Några saker är:
Flygets infrastruktur är en mycket större fråga än bara trafikflygets behov. Allmänflyget står för majoriteten av flygrörelserna och behöver ett brett utbud av flygplatser i hela landet.
Basutbudet av flygplatser behöver breddas och finansieringen av dessa flygplatser behöver säkras för lång tid framöver. En sammanhållen nationell flyginfrastruktur är en statlig fråga som handlar om tillgänglighet inom landet för såväl invånare som näringsliv och turism. Därför är det rimligt att staten istället för kommunerna finansierar basutbudet.
Flyget behöver bli en större del än idag i nationella infrastrukturplaneringen så att tåg, väg och flyg kan stärka varandra i nationella transportsystemet. Det ger också bättre förutsättningar för att stärka Arlanda som en flygplats med god uppkoppling mot världens kommersiella centrum.
Grundinfrastrukturen för flyget behöver få kosta pengar precis som väg och järnväg gör. Svensk har idag en infrastrukturskuld inom järnväg och väg på ca 78 Mdr kr. Vad infrastrukturskulden är inom flyget har ingen räknat på.
Ljusning för flyget?
Att flygskatten är på väg bort och regeringen ser över flygets infrastruktur är bra. Flyget har stor betydelse för regional utveckling genom att företag kan finnas på fler ställen i landet och ändå nå ut i världen. När jag vid ett tillfälle samlade företag i Örnsköldsvik om konkurrensfrågor var bra flygförbindelser bland det som stod högst på önskelistan. Flyget ger också förutsättningar för turism som t.ex. flygplatserna i Visby, Hemavan och Sälen.
Med bättre tillgång till ett välutbyggt nät av flygplatser stärks också allmänflyget som skolflyg, ambulans och affärsflyg. Denna samhällsnyttiga bidrar till ökad regional tillgänglighet, utbildning och samhällsberedskap.
Med el/hybridflyg skapas nya möjligheter att flyga till låga marginalkostnader vilket kan skapa förutsättningar för helt nya regionala flyglinjer. Men det förutsätter att det finns flygplatser.
Grundfrågan kommer dock vara om staten är beredd att, precis som för väg och järnväg, betala för en grundinfrastruktur för flyget. Jag hoppas att näringslivet, regioner och turismorganisationer engagerar sig i denna utredning så att regeringen kommer orka skjuta till den finansiering som kommer behövas.
Då skapas förut för ett bättre sammankopplat Sverige och bättre uppkoppling till världen.
