Strukturreformer får inte plats i en tweet
I höstbudgeten sägs reformutrymmet vara 25 Mdr kronor. De är de pengar som inte är allokerade i statsbudgeten så för politiker är det dessa pengar som man lättast kan använda för att visa sina ambitioner.
Men hela statsbudgeten är på ungefär 1000 Mdr kr och den offentliga sektorn inklusive kommuner och landsting spenderar årligen 2260 Mdr kr. Så varför ägnar man som politiker inte åt hela statsbudgeten och ser till att våra skattepengar används effektivare? Det finns mängder med strukturreformer inom skola, näringspolitik, infrastruktur, skatter m.m. som diskuterats. Men det kräver omfördelningar och då blir det stopp.
Den politiska reformarbetet har sedan 90-talskrisen gått på sparlåga. Med starka offentliga finanser och en samhällsekonomi som rullar på blir incitamenten till strukturreformer svagt. Trots ökade samhällsproblem med t.ex. brottslighet, utanförskap, svaga skolresultat, kompetensbrist, tågträngsel m.m. så stannar debatten i problembeskrivningen. Eller som politiker säger ”våra samhällsutmaningar”.
Regeringar, oavsett färg, har under senare år presenterat diverse strategier för att hantera ”utmaningarna”. Sverige ska vara en vinnare i global konkurrens, bäst på innovation, bäst på hållbarhet och vara ett föredöme för andra. Problemet är bara att innovationstrategin, digtialiseringsstrategin, upphandlingsstrategin, exportstrategin m.m. inte omsätts i praktisk handling.
För att visa handling görs istället småsaker. För hållbarhet införs subventioner till elcyklar, skatt på plastpåsar och flygskatt. I det närmaste meningslösa förslag som inte löser några problem. Samtidigt är de stora samhällsproblemen olösta. Pratat om ”samhällsutmaningar” fortsätter och politiker kommenterar i media att ”utvecklingen går åt fel håll”. Men vem förväntas bidra med lösningar? Någon annan?
Politik är inte att vilja, det är att prioritera. Man måste brottas med särintressen och säga nej. Därför blir politik både komplext och konfliktfyllt. Men när politik förenklas och förtroendevalda fokuserar på att framställa sig som moraliskt goda människor och inte på att faktiskt ta ställning och göra gott går Sverige bakåt. Politik som gör Sverige bättre kräver bättre beslutsunderlag, tuffa prioriteringar och ett tydligt eget ansvarstagande. Då krävs tankar längre än 140 tecken.