Så kan ett utbildningssystem med stora brister utvecklas
Långtidsutredningens (LU) bilaga om utbildning är intressant (SOU 2015:90). Givetvis konstaterar de att ett fungerande utbildningsväsende är fundamental för Sveriges tillväxtmöjligheter. Men de konstaterar också att det inte är fler utbildningsår eller högre utbildningsnivå som är relevant, utan utbildningens inriktning och kvalitet. I Sverige blir detta till stor del en politisk fråga eftersom skattebetalarna står för 97 procent av kostnaderna för utbildning.
Sverige har har en relativt hög och jämn kunskapsfördelning men matchningen på arbetsmarknaden är högst varierande. På lång sikt ser utredningen att vi med dagens trender går mot förvärrande matchningsproblem på arbetsmarknaden och för att undvika detta bör utbildningssystemet revideras.
Underskott på utbildade antas öka inom industri/teknik samt vård och omsorg på gymnasienivå och på lärarutbildade. Överskott förväntas inom icke yrkesutbildade från grund- och gymnasienivå och högskoleutbildade inom humaniora och samhällsvetenskap. Sålunda kommer konkurrensen öka om lågkvalificerade arbeten och denna kommer öka än mer med ökad immigration.
Enligt LU finns det kvalitetsbrister i hela utbildningssystemet från grundskola till högskola. I grundskolan har resultaten sjunkit sedan början av 1990-talet både absolut och relativt andra länder. Lärarnas kunskapsnivå har försämrats jämfört med andra grupper och andelen behöriga lärare har sjunkit. I gymnasieskolan väljer allt färre yrkesprogram. Högskolan har idag efter kraftiga expansion problem med studenters kunskaper och arbetslivsförberedelse. Kunskapskvaliteten prioriteras inte alltid, studieintensiteten är låg och kopplingen till arbetslivet är oftast frånvarande.
Samtidigt som allt fler läser allt längre får vi fler överutbildade, Många högskoleutbildade gör idag sådant som en gymnasist skulle klara av. Enl. utredningen kan man dock inte dra slutsatsen att utbildningsnivån generellt är för hög, det handlar också om ur uppgifter anpassas till utbildningsnivån.
LU:s förslag handlar om att stävja sjunkande kunskapskvalitet och matchningsproblem samt skapa en effektiv styrning av utbildningssystemet. Ett övergripande förslag är att utbildningspolitiken i högre grad måste bygga på systematiska försök så man vet vad effekten av reformer faktiskt blir.
Några av förslagen när det gäller matchning:
Pröva yrkesutgångar i gymnasiets högskoleförberedande program
Prova fler vägar till läraryrket
Förbättra informationen inför utbildningsval
Några av förslagen när gäller kunskapsresultaten
Inför ett stickprovsbaserat nationellt kunskapsbedömingssystem
Tillsätt ett programråd för att låta högskolans behov vägleda högskoleförberedande gymnasieutbilning
Tillsätt en betygskommission
Några förslag för ökad effektivitet och mer balanserade incitament
Förstatliga ansvaret för lärares fortbildning
Ge högskolan mer blaserade incitament, dvs. inte bara betalt per poäng vilket simulerar till sänkta krav på godkänt
Se till att heltidsstudier på högskola motsvarar arbetslivets heltidsnorm (idag i snitt 12 tim lärarledd undervisning + 20 tim självstudier)
Det är bråttom att agera och det handlar inte om mer pengar. Sverige lägger relativt andra länder mycket på utbildning på alla nivåer. Det är styrning och incitament som är fel. Ska Sverige kunna konkurrera med kunskap kan vi inte fortsätta som idag. Så vem tar bollen?