OECD:s genomgång av svensk forsknings- och innovationspolitik bör leda till handling
OECD:s senaste utvärdering av svensk innovationspolitik släpptes i veckan. Detta är ingen munter läsning utan de är mycket tydliga i problembilden och ger också många förslag på insatser. Utvärderingen är en uppföljning på den som gjordes 2012 och fokuserar på de insatser som varit centrala i de två senaste forskningspropositionerna.
Några saker som OECD skriver i kortform:
Ökade anslag till universitet och högskolor har inte gett bättre forskning – Ökade anslag (basanslag och SFO:er) syftade till att öka forskarnas frihet men har bara gett fler anställda. Bristen på strategisk ledning vid UoH är ett stort problem. SFO:er fungerar inte med dagens situation.
Utmaningen med program som de strategiska innovationsprogrammen är att underifrånperspektivet kan bli konserverande till befintliga områden. Det behövs en balans mellan bottom-up och top-down.
Det svenska styrsystemet av forskning och innovation är konserverande och främjar inte ”challenge”-perspektiv. Svag koordinering mellan departementen ger myndigheter möjligheter att definiera och utveckla sina egna roller.
Prioriteringar och koordinering av insatser är svårt, speciellt när en gemensam vision saknas.
Specialisering vid olika UoH kan bara nås om rektorerna får större makt och kan styra sin strategiska agenda. Det kräver signifikanta förändringar av universiteten och en vilja från policymakers och finansiärer att koncentrera resurser till större center.
Det finns anledning att överväga en rationalisering av de finansierande organisationerna, se över deras uppdrag och hur styrformerna fungerar.
RISE-instituten kan ta en större roll i att jobba med samhällsutmaningar och med SME. Att ändra ägarskapet räcker dock inte utan ökad basfinansiering behövs för detta.
Öka satsningarna på SIO-linkande program och då kolla att inte bara befintliga områden får pengar utan också nya typer av tvärsektoriella samarbeten.
Största behovet nu är en systematisk översyn av styrsystemen så att både prestationen i hela forsknings- och innovationssystemet förbättras och en förmåga att svara på samhällets utmaningar skapas.
Rapporten är mycket tydlig med att Sveriges forsknings- och innovationssystem idag inte är rustat för att stärka Sverige i en global kontext. Det behövs från politiken en tydligare vilja och vision för vad man förväntar sig av forskningen och lärosätena behöver en styrning som gör att prioriteringar bli möjlig. Läs ”Overall Assessment” (20 sid) här.