När ska vi skapa världens bästa skola?
Menar vi allvar med Sverige som kunskapsnation måste grundskolan byggas om från grunden.
Att nära en fjärdedel av eleverna går ut nian utan fullständiga betyg är ett stort misslyckande. Många elever med godkänt har ändå låga förkunskaper från grundskolan vilket gör att gymnasiet och högskolan inte alltid kan ge god utbildning utan att sänka kraven. Värdet av utbildning urholkas och pratet om kunskapsnation blir mest luft.
Att det krävs 10 000 timmar för att bli bra på att spela fotboll eller spela fiol ses som naturligt. Men när vi pratar skola och utbildning verkar det inte gälla. Då gäller minsta motståndets lag. Det ska vara lustfyllt att gå i skolan och ansträngning ska inte behövas för lära sig något.
Elever har olika förutsättningar och olika behov
Idag är skolans fokus mer på att alla ska kunna göra allt än på kunskap. Alla elever går i samma klass och ska studera samma kurser i samma takt upp till nian. För intresserade finns fotbollsklasser i högstadiet men få klasser med inriktningar på matte eller svenska.
Elever med särskilda behov går i vanliga klasser. Konsekvensen blir att varken elever som behöver extra stöd, eller de som är extra begåvade och behöver utmanas, får den undervisning de behöver. Allt mer tid går åt att få tyst i klassen än att undervisa. En bekant som var lågstadielärare hade i en klass med 25 elever 17 barn med åtgärdsprogram (inrättas för elever som inte förväntas nå kunskapsmålen).
Det är inte konstigt att den absoluta kunskapsnivån sjunker.
Konsekvensen blir lägre förkunskaper inför högre nivåer i utbildningssystemet. Handelshögskolan som antar studenter med toppbetyg har insett att betyg inte räcker. Även elever med höga betyg har ibland svårt att ta ta sig igenom utbildningen. Därför kommer man införa ett lägsta betyg på högskoleprovet som komplement.
Lärarstudenter ska kunna läsa
Men störst problem har nog lärarutbildningarna. De som ska lära nästa generation att läsa och räkna har själva stora kunskapsluckor. Om betyget C skulle vara krav för att antas (vilket en utredning sannolikt kommer föreslå) skulle 40-50 procent av dagens lärarstudenter vara obehöriga.
Många lärarstudenter har idag svårt att läsa kurslitteraturen och lyssnar hellre på den eller läser sammanfattningar. Konsekvensen är att många studenter har svårt att läsa en hel bok och att skriva kompletta meningar och uppsatser. Det senare gäller för många utbildningar. Lärosäten som t.ex. KTH ger därför extra kurser i uppsatsskrivande.
Inget av detta skulle behövas om studenterna i grundskolan lärt sig skriva och räkna ordentligt.
Varför har vi skapat en medioker skola ?
Så varför har vi skapat en medioker skola? Orsaken kan nog hittas i ett flertal trender. Först idén att alla oavsett förutsättningar ska gå i samma klass och flyttas till nästa nivå utan att ha klarat kunskapsmålen. Antalet elever med särskilda behov ökar då för varje årskurs. En skola lika för alla blir lätt en skolan som inte passar någon.
Fokus i skolan idag är mer på att själv söka kunskap och analysera än att lära sig baskunskaper. Att förstå betygskraven idag är nästan omöjligt, trots högskoleutbildning. Utan baskunskaper är det dessutom svårare för elever att avgöra om påståenden på t.ex. Tik Tok är rimliga.
Att man kommunalisera skolan var ett sätt för staten att vältra över ansvar och delar av kostnaderna för skolan på kommunerna. Kommunpolitiker ska då göra avvägningar mellan att asfaltera vägar och köpa matteböcker. Om skolan ska vara lika i hela landet är kommunerna inte några bra huvudmän.
För att skolan ändå ska vara någorlunda lika har staten successivt ökat detaljstyrningen. Läroplaner ska givetvis gälla alla men till det kommer specialdestinerade bidrag och rapporteringskrav. Idag har många kommuner handläggare som bara jobbar med att hitta och rapportera statliga bidrag.
Politiker nationellt vill gärna visa handlingskraft och fastnar då i småfrågor. Exempel på misstroendet mot skolans professionella är den tidigare diskussionen om mobiler i skolan. Givetvis ska rektorer och lärare kunna bestämma sådant själva utan politisk inblandning. Ständig detaljstyrning sänker sannolikt både motivationen hos lärare och deras status.
Men det största problemet tror jag är samhällets syn på kunskap. Man sänker kraven på polisutbildning, lärarutbildningar m.m. för att få in sökande när förkunskaperna sjunker. Alla ska ha utbildning men innehållet är allt tunnare.
Ett annat exempel är föräldrar som tar gärna ledigt för barnen för att åka på semesterresor utanför loven då det är billigare. Vilken signal skickar det? Många föräldrar vill också lägga ett större ansvar på skolan för annat än kunskap som t.ex. hur skolbarnet bör äta eller när barn bör gå och lägga sig. Abdikerar föräldrarna från sitt ansvar funkar skolan sämre.
Vi behöver bättre bredd- och spetsutbildning på alla nivåer
Sverige har idag lägsta utbildningspremien i OECD-länderna för högre utbildning. Samtidigt har många utbildningar akademiserats och nära häften av årskullarna läser vidare. När vi som medborgare inte värderar kunskap och kompetens annat än på pappret sjunker kunskapsnivån successivt. Och då är det andra länder som kommer leda samhällsutvecklingen. Hänger vi inte med blir det svårare att behålla vår levnadsstandard.
Draghi visar i sin rapport om EU:s konkurrenskraft hur USA och Kina fortsätter dra ifrån EU och Sverige i de flesta framtida nyckelteknologier som ofta bygger på excellent forskning. Utan god grundutbildning finns inte heller underlag till bra forskning. Idag är bara 35 procent av doktoranderna på svenska universitet inom naturvetenskap och 22 procent inom teknik från Sverige.
Regeringen har aviserat ännu en strategi före jul, denna gång för att Sverige ska få fler personer med goda kunskaper i matematik, teknik och naturvetenskap (STEM). Man kommer med all sannolikhet att skriva om ämnenas vikt, internationell konkurrens, globala utmaningar och att Sverige ska bli en vinnare. Men sannolikt, precis som i andra strategier, ingenting om hur det ska gå till. Svenskt näringsliv har dock flera tydliga förslag.
Att bygga om skolan från grunden är ett mastodontprojekt som regeringen kan påbörja. Det behövs om framtidens generationer i global konkurrens ska kunna skapa sitt välstånd.
För skolan handlar det inte om mer pengar utan om att tydliggöra ansvar, befogenheter och krav. Att Moderaterna nyligen i en debattartikel bl.a. skrev att elever inte längre ska hålla i utvecklingssamtalen och att lågstadielärare ska få evidensbaserade metoder för läsinlärning är myrsteg mot förbättring. Men det säger också något om den svenska skoldebatten.
Utan en fungerande grundskola är allt prat om kunskapsekonomi och långsiktig konkurrenskraft bara luft. Så vem ska skapa världens bästa skola och när blir den klar?
Några förslag till bättre utbildning för högskolan finns i detta inlägg:
