I dagens debatt är det lätt tro att det är marknadens fel att elpriserna är höga. Men vad styr marknaden och vad gör att utbudet varierar så över tid? Det är ju det som skapar volatiliteten i priser.
Även om vi har en elmarknad så är den extremt politiserad. När politiker pratar vindkraft eller kärnkraft så glömmer man helheten. I elnätet behöver det skapas precis lika mycket el som används varje sekund. Och här uppstår problemet.
Sverige har sedan 1970-talet haft ett storskalig i det närmaste koldioxidfri elproduktion med vattenkraft, kärnkraft och lite kraftvärme. Vattenkraften finns i norr och för att få produktion i hela elnätet placerade man kärnkraft i södra Sverige. Då fick man jämn tillförsel i hela nätet och stora överföringsledningar behövdes inte.
När Barsebäck lades ned så ökade man samtidigt effekten i andra kärnkraftverk så man hade fortsatt jämn tillförsel. Men år 2017 stängdes två av tre reaktorer i Oskarshamn och 2019/20 stängdes två av fyra reaktorer i Ringhals vilket är dippet i kurvan ovan. Nedläggningarna är sannolikt en effekt av den effektskatt på kärnkraften som gjort den relativt mindre lönsam.
År 2003 fattade regeringen beslut om gröna certifikat för att stimulera förnybara energikällor. Elleverantörer måste köpa certifikat som sedan ges en subvention till förnybar elproduktion. Då tog framför allt utbyggnaden av vindkraft fart.
Från att ha haft ett planerbart elsystem där vattenkraften varit reglerkraft om t.ex. kärnkraftverk underhålls, gick vi till dagens läge med ett till stor del oplanerbart elsystem. Reglerkraften inte räcker inte för att kompensera när det inte blåser. Detta skapar stora prisskillnader när överföringskapacitet inte finns från norr och europeisk el behöver balansera svenska elnätet.
De stora variationerna i svenskt elpris förstärks av utvecklingen i Centraleuropa där Tyskland lägger ned sin kärnkraft och liksom många andra länder bygger ut vindkraften. Energislagen som används på marginalen är kol och gas. Och när gaspriserna ökar (över 1000 % i år) ökar också elpriserna kraftigt när det inte blåser. Och när det blåser i hela Europa samtidigt får vi negativa elpriser.
Otillräcklig elproduktion skapar stora problem
Det har nu hänt flera gånger att företag inte kan investera för att man inte kan ansluta sig till elnätet p.g.a. effektbrist. Svenskt näringsliv gjorde nyligen en undersökning om hur företagen ser på elförsörjningen. 35 procent av företagen planerar investeringar som kräver ökad elanvändning inom tre år och kan dessa investeringar inte göras hämmas givetvis konkurrenskraft och produktionskapacitet. Drygt 50 procent av företagen som planerar investera är osäkra på kom elen de behöver kommer kunna levereras.
Men detta är inte något övergående problem. Nedan är en bedömning av kapacitetssituationen framåt från Energimarknadsinspektionen (Ei R2020:06)
Hur ska elen i det framtida elsamhället produceras?
I framtiden ska allt mer gå på el, som bilar och industriprocesser. Därför pekar flera prognoser (fr. bl.a. Energiföretagen) på att vi kommer gå från att idag använda 140 TWh el till ca 240-310 TWh år 2045, alltså en fördubbling. En stor del av denna användning kommer i norra Sverige där stora industriinvesteringar görs så att mindre el kommer att finnas att skicka till södra Sverige.
Att bygga nya elstomnät tar ca tio år. För en ledning på 18 mil behövde Svenska Kraftnät 800 olika tillstånd. Även om tiden fanns räcker det inte att bara bygga ut nätkapacitetet. Det behövs planerbar elproduktion, kanske kombinerat med lagringsmöjligheter som pumpkraftverk och batteriparker.
Att bygga ny energiproduktion, bortsett från vindkraft, i Sverige är oerhört svårt. Kommande år ska miljötillstånden för många vattenkraftverk omprövas och EU:s taxonomi för hållbara investeringar kan ställa nya krav. Det kan leda till mindre elproduktion.
Så frågan är var elen ska komma från och vem som ska producera den. Och hur ser incitamenten ut som ska göra det lönsamt? Dagens situation beror ju på många politiska beslut utan en samlad bild om vart de leder. Med tanke på svensk politiks oförmåga att ta långsiktiga beslut är risken uppenbar att inget görs och att vi kommer få permanent höga centraleuropeiska elpriser. Det gör Sverige mindre attraktivt för företagsinvesteringar och gör hushållen fattigare.
Det är inte konstigt att 70 procent av företagen i Sv. Näringslivs undersökning har ganska litet eller inget förtroende för att dagens energipolitik ska kunna möta den framtida efterfrågan. Vem har det?
Photo by Matthew Henry on Unsplash