Kommer forskningspropositionen trimma Sverige för global konkurrens?
Så har regeringens forskningsproposition kommit. Propositionen handlar om hur 2,8 nya Mdr ska användas kommande år. Det är ca sju procent av universitet och högskolors medel för forskning och forskarutbildning på ca 38 Mdr/år eller fyra procent av deras totala omsättning (66,7 Mdr 2015) inklusive utbildning.
Målet med forskningen
Regeringen ändrar målet för forskningspolitiken till att nu vara:
Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
Jämfört med tidigare trycker man mer på kopplingen till högre utbildning och att svara upp mot samhällets utmaningar. Delmålen är att:
Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
Samverkan och samhällspåverkan ska öka.
Regeringen skriver också på att forskning angår hela samhället och inte bara de som verkar inom forskningen. Man vill värna den fria forskningen samtidigt som forskningen ska svara mot samhällsbehov. Ambitionerna är höga.
Hur svarar propositionen mot Sveriges problem?
Sverige tappar i forskningsinvesteringar som andel av BNP och många utredningar har pekat på att Sverige borde kunna få ut mer ur de forskningsinvesteringar som görs. En lämplig utgångspunkt för en genomgång av propositionen är OECD:s granskning av det svenska forsknings- och innovationssystemet (2015). Nedan är kopplingar mellan regeringens mål, problem OECD pekat på och relaterade förslag:
Övergripande målet: Sverige ska vara ett av världens främsta forsknings- och innovationsländer och en ledande kunskapsnation, där högkvalitativ forskning, högre utbildning och innovation leder till samhällets utveckling och välfärd, näringslivets konkurrenskraft och svarar upp mot de samhällsutmaningar vi står inför, både i Sverige och globalt.
Problem som OECD pekat på:
Sveriges forsknings- och innovationssystem idag inte är rustat för att stärka Sverige i en global kontext. Det behövs från politiken en tydligare vilja och vision för vad man förväntar sig av forskningen och lärosätena behöver en styrning som gör att prioriteringar bli möjlig.
Specialisering vid olika UoH kan bara nås om rektorerna får större makt och kan styra sin strategiska agenda. Det kräver signifikanta förändringar av universiteten och en vilja från policymakers och finansiärer att koncentrera resurser till större center.
Det finns anledning att överväga en rationalisering av de finansierande organisationerna, se över deras uppdrag och hur styrformerna fungerar.
Största behovet nu är en systematisk översyn av styrsystemen så att både prestationen i hela forsknings- och innovationssystemet förbättras och en förmåga att svara på samhällets utmaningar skapas.
Vad regeringen bl.a. föreslår i propositionen:
Regeringen pekar ut tre prioriterade globala områden (klimat och miljö, hälsa och digitalisering) samt två prioriteringar av nationell karaktär (hållbart samhälle och bättre skolresultat).
Alla lärosäten ska ha forskning och man vill se ökad profilering och samarbeten mellan universitet och högskolor.
Man föreslår sex tioåriga kompletterande forskningsprogram där olika forskningsfinansiärer får ansvar för att samordna arbetet med övriga intressenter. Det handlar om 25-130 milj/år till de olika programmen.
Målen är en sorts vision och visst kan de tioåriga forskningsprogrammen skapa en viss koordinering. Men prestationen i systemet som helhet blir knappast bättre och lärosätenas specialisering lär inte öka eftersom man inte föreslår något när det gäller lärosätenas interna ledning. Ingen koncentration av forskningsmedel görs. Förslagen löser inte de problem OECD pekat på.
Delmål 1: Sverige ska vara ett internationellt attraktivt land för investeringar i forskning och utveckling. De offentliga och privata investeringarna i forskning och utveckling bör även fortsatt överskrida EU:s mål.
Företags val av lokalisering för FoU och produktion avgörs av tillgång till marknad, kompetens samt kostnadsnivå. Sverige är en liten marknad där många företag har svårt att rekrytera rätt kompetens. Skatter och arbetskraftskostnader är höga. I propositionen skriver man lite om expertskatt och FoU-avdrag men inget om allmänt företagsklimat. Skattefrågor ligger inte på utbildningsdepartement och propositionen svarar inte direkt på hur detta mål ska nås. Ett förslag finns och det är att en nationell funktion för Testbädd Sverige ska skapas på Vinnova. Detta är bra men räcker inte för att stärka Sveriges attraktivitet.
Delmål 2: En övergripande kvalitetsförstärkning av forskningen ska ske och jämställdheten ska öka.
Problem som OECD pekat på:
Ökade anslag till universitet och högskolor (basanslag och SFO:er) har inte gett bättre forskning bara fler anställda. Bristen på strategisk ledning vid UoH är ett stort problem. SFO:er fungerar inte med dagens situation.
Det svenska styrsystemet av forskning och innovation är konserverande och främjar inte ”challenge”-perspektiv. Svag koordinering mellan departementen ger myndigheter möjligheter att definiera och utveckla sina egna roller.
Prioriteringar och koordinering av insatser är svårt, speciellt när en gemensam vision saknas.
Regeringen höjer basanslagen med 1,3 Mdr, dvs. sju procent. Utslaget på alla lärosäten handlar det om i snitt drygt 30 milj kr. Syftet är inte att öka antalet forskare utan att öka kvaliteten genom att förutsättningarna för lärosätenas strategiska planering stärks. Regeringen förväntar sig att ökade basanslag används till:
Ökad jämställdhet
Ökad samverkan
Nyttiggörande av forskning
Utbildning på forskarnivå och attraktiva karriärvägar
Ökad mobilitet och öppen konkurrens om tjänster
Ökat ansvar för forskningsinfrastruktur
Deltagande i EU-program
Men man skriver inget om hur denna förväntan ska följas upp.
Styrning och ledning har diskuterats flitigt senare år och har också utretts. Regeringen konstaterar att lärosätena har långtgående möjligheter att själv bestämma hur resurser används och att det krävs mer proaktiva och strategiska prioriteringar av ledningarna. I närtid så är det mest en förhoppning från regeringen att de 1,3 mdr extra används strategiskt och inte till fler anställda.
Regeringen anser att det är angeläget att lärosätenas samverkan med det omgivande samhället fortsätter att utvecklas strategiskt och att den synliggörs och premieras ekonomiskt. Samverkan ska få samma vikt som publiceringar och citeringar samt externa medel från år 2018 i fördelningen av nya basanslag. En utredning ska tillsättas som ser över ett nytt styr- och resurstilldelningssystem till både utbildning och forskning. Systemet ska ge lärosätena incitament att utveckla verksamheten enl. lagstiftning och mål.
Man vill se en mer jämställd fördelning av forskningsmedlen och vill uppnå det genom tydligare styrning av forskningsfinansiärerna.
Regeringen är i denna proposition tydlig med förväntningarna på lärosätena. Men med dagens fördelningssystem och ledningskultur på lärosätena finns inget som pekar på att kvaliteten ska öka. De problem OECD pekat på lär kvarstå.
Delmål 3: Samverkan och samhällspåverkan ska öka
Problem som OECD pekat på:
RISE-instituten kan ta en större roll i att jobba med samhällsutmaningar och med SME. Ökad basfinansiering behövs för detta.
Det behövs en balans mellan bottom-up och top-down. Utmaningen med de strategiska innovationsprogrammen är att underifrånperspektivet kan bli konserverande till befintliga områden.
Öka satsningarna på SIO-likande program och se då till att inte bara befintliga områden får pengar utan också nya typer av tvärsektoriella samarbeten.
SIO-programmen får ökade anslag i propositionen och man vill att de ska användas till en ökad orientering mot regeringens utpekade samhällsutmaningar (samverkansprogrammen) och till förstärkning av befintliga SIO. Man vill också se ökad samverkan med andra initiativ, internationella samarbeten och test- och demomiljöer.
RISE-gruppen får en förstärkning med 100 milj. kr/år för att bl.a. utveckla spetskompetens, utveckla test- och demomiljöer, främja SME förmåga att medverka i EU-program m.m.
Regeringen har tydliga ambitioner mot ökad samverkan och samhällspåverkan. Ett nytt resurstilldelningssystem och förslagen svarar upp mot de problem OECD pekar på.
Vill regeringen ge frihet eller styra politiskt?
Ambitionerna är höga i denna proposition. Det står om den internationella konkurrensen, varför fri forskning är viktigt och att forskning är en fråga för alla i samhället. I nästa andetag pekar man ut politiska inriktningar som vissa samhällsutmaningar och jämställdhet. Regeringen skriver också att det behövs en helhetssyn på högskolans verksamheter och att lärosätena har stora möjligheter att sätta sin egen agenda. Omvärldsanalysen manar till handling.
Det behövs förslag som vässar det svenska forsknings- och innovationssystemet och gör att Sverige får ut mer av den forskning och utbildning som bedrivs i Sverige. Ca 280 myndigheter, lärosäten, näringslivsorg. m.fl. lämnade förslag till regeringen inför propositionen. Högre kvalitet i utbildning och forskning och ökat nyttiggörande av kunskap lyfts av många. Men propositionen ger få svar på hur detta ska gå till.
Det förslag som på sikt kan ha störst betydelse är ett nytt styr- och resursfördelningssystem. I övrigt så ökar regeringen anslagen mer till forskningsfinansiärerna än direkt till lärosätena.
Målsättningarna i propositionen är höga och pengarna sprids ut på många insatser. De flesta problem OECD pekat på för det svenska forsknings- och innovationssystemet kvarstår. Flera olika intressenter kan hitta godbitar för just sitt område, men insatserna som helhet trimmar inte det svenska forsknings- och innovationssystemet tillräckligt för global konkurrens.