Hur står det till med det svenska företagsklimat?
I veckan kom Svenskt Näringslivs undersökning om hur företagare och kommunpolitiker ser på företagsklimatet nationellt och i respektive kommun. På en skala 1-6 är trenden nedåtgående för nationellt företagsklimat. Företagare skattar idag företagsklimatet till samma låga nivå (3.19) som krisåret 2008. Kommunpolitiker skattar företagsklimatet något högre, även om trenden där också är nedåt.
Politiker från alla läger säger att företagande är viktigt. Men i den politiska debatten är fokus på att "satsa mest", dvs. öka offentliga utgifter. Säger ett parti en miljard mer till skolan så säger något annat två miljarder. Men var pengarna ska komma ifrån tas sällan upp. Att företag är grunden för jobb och tillväxt är lätt att glömma.
Många faktiska förslag som diskuteras i regering och riksdag handlar om mer skatter och regelkrångel. Högre skatter på både inkomster och företagande skickar signaler om att företag bara är ett skatteobjekt. Världens högsta marginalskatt, fryst gräns för statlig skatt, högre skatt på småföretag (3:12), flygskatt, kilometerskatt, sämre rot- och rutavdrag, nya bankskatter och borttagen avdragsrätt för representation försämrar företagens villkor att verka. Men debatten om vinstförbud, i praktiken förbud mot företag i skola och vård, är nog den debatt som framför allt signalerar att företagande inte är viktigt. Många, bl.a Leif Östling, har visat oro för detta.
Kunskapsintensiva företag är lättrörliga. Att Nordea nu verkar flytta är exempel på hur lätt företag rör sig när villkoren försämras. Andra kunskapsintensiva företag som konsultbolag har svårt att rekrytera kompetens i Sverige. Kan de anställa billigare och mer drivna konsulter i ett annat land gör företagen det. Många konsulter följer också med sina kunder utomlands i kölvattnet av allt mer pressade priser.
För tung industri med stora investeringar är det svårare att snabbt flytta verksamhet. Ofta sker det långsamt genom att ersättningsinvesteringar sker någon annanstans. Enl. Teknikföretagen har mer än 120 000 jobb försvunnit i industrin de senast tio åren. Men storföretagen är viktiga för Sverige vilket Entreprenörskapsforum visar i en ny rapport .
Politiker vill gärna att Sverige ska vara attraktivt för investeringar. Gärna i kunskapsintensiv verksamhet som FoU och eftermarknad. Men frågan är vilka komparativa fördelar Sverige har när tillgång till kompetens, marknad och relativt kostnadsläge avgör. Att finansministern verkar lättad av att Nordea avser flytta sänder konstiga signaler. För internationella företag som följer debatten i Sverige framstår nog många andra länder som mer attraktiva.
Med tanke på att politiker gillar att "satsa reformutrymme" dvs. spendera pengar kan man tycka att intresset borde vara större för att skapa förutsättningar för långsiktig tillväxt. Men frågor viktiga för företag såsom 3:12-regler, kilometerskatt och bankskatt är inte de frågor väljare i första hand bryr sig om. Det behövs pedagogik för att förklara varför skatteintäkter inte kan tas för givet i en global konkurrens. Ska Sverige bli en vinnare i en global kunskapsekonomi kan vi inte straffbeskatta utbildning och företagande. Många företagare och organisationer har tagit upp vad som behöver göras, t.ex. Dan Olofsson, Rune Andersson, Petter Stordalen och Dimitris Gioulekas. Vilka politiker ska på allvar lyssna på företagen och göra något för att förbättra företagsklimatet? Det börjar bli bråttom för de politiker som menar allvar med att Sverige ska vara en globalt framgångsrik kunskapsnation.