Hur forskning genom samverkan kan bidra till näringslivets konkurrenskraft
Nästa år kommer regeringens forskningsproposition som denna gång också ska innehålla högre utbildning. Forskare är bäst på att forska och företag är bäst på att utveckla produkter och tjänster av kunskap. Men kopplingen och kunskapsöverföringen däremellan är svag. Därför lyfter Industrirådet i sitt inspel till regeringen hur kunskap från forskning och utbildning kan komma till nytta i företag och därmed stärka industrins globala konkurrenskraft. Industrirådet lyfter fram följande förslag:
Nyttiggörande av kunskap genom samarbete mellan lärosäten och företag
Det behövs starkare incitament för universitet och högskolor att jobba i samverkan med företag så kunskap kommer till nytta. Detta bör där resurstilldelningssystemet ta hänsyn till. Incitament behövs också för ökad mobiltet mellan lärosäten och mellan lärosäten och samhället.
Det behövs fortsatta investeringar i de strategiska innovationsområdena, både av de befintliga områdena och av nya tvärsektoriella samarbeten.
Det behövs ett ökat samarbete och en koordinering av forsknings-, test- och demonläggningar. Dessa kan också fungera som plattform för samarbete mellan företag, institut och akademi.
Det behövs en översyn av hur stödsystemet kring innovation och samverkan kan effektiviseras.
Utvecklad högskoleutbildning genom samverkan
För högskoleutbildningen behöver anslagen/plats öka och resurs-tilldelningen till högskoleutbildningarna bör främja arbetslivsanknytning.
Universitet och högskor bör få en ökad roll i återkommande utbildning av yrkesverksamma och de bör ges ekonomiska incitament att jobba med prövning av reell kompetens.
Roller för universitet, högskolor och institut
Svenska universitet och högskolor behöver profilera sig för att dels skapa kritisk massa runt olika forsknings- och utbildningsområden för att kunna skapa utbildning och forskning i världsklass.
Universitet och högskolor bör ta en större roll i regional utveckling vilket också kan stärka deras profilering och öka möjligheterna till finansiering också från EU:s strukturfonder.
Instituten bör ges en mer utvecklad roll för att öka forskningsverksamheten i industrin, bl.a. genom att vara en brygga till lärosätena, kunna utveckla strategiska forskningssamarbeten, jobba med SME och delta i EU-projekt.
Näringslivets investeringar i FoU i Sverige har inte utvecklats i takt med BNP. Nedgången motsvarar ca 35 mdr kr/år sedan toppåren kring år 2000. Samtidigt har produktiviteten i innovationssystemet sjunkit och kvaliteten på svensk forskning har inte utvecklats i takt med omvärlden. Ökad samverkan mellan lärosäten och företag är ett sätt att utveckla forskningen, öka näringslivets intresse för FoU i Sverige och nyttiggöra den kunskap som finns i forskningen. Nu gäller det att få ut mer ur de stora investeringar som Sverige gör i forskningen.
Till sist är det viktigt att påpeka att innovationspolitik är mycket mer än forskningspolitik. Samhällsekonomi, villkor för företagande och entreprenörskap, kvaliteten i utbildningssystemet som helhet, energiförsörjning och infrastruktur är andra frågor som också påverkar förmågan till innovation.
Hela inspelet kan du läsa här.