Covid-19 satte tillväxten i världshandeln delvis på paus. Brist på komponenter som halvledare och brist på transportkapacitet i containertrafiken har visat hur sårbar handeln kan vara. Men den kommer sannolikt tillbaka, frågan är bara hur.
Covid-19 gjorde ett hack i världens utvecklingskurva. Världshandeln har fördubblats sedan 1996 vilket ökar konkurrensen och specialiseringen mellan olika länder. Sedan år 2006 har andelen fattiga i världen halverats till idag ca 10 % av världens befolkning. Bara Kina har lyft 740 milj. människor ur fattigdom. Men en konsekvens är ökade utsläpp. Samtidigt som EU:s CO2-utsläpp sedan år 2000 minskat med ca 20 procent har Kinas ökat över 200 procent. Kina står idag för 30 procent av de globala CO2-utsläppen. Vi blir därmed allt mer beroende av Asien för vårt fortsatta välstånd.
Tyngpunkten svänger mot Asien
Världens tyngdpunkt flyttar allt mer mot Asien. Kina har varit världens verkstad men blir allt mer centrum för digitalisering och innovation. Redan idag har Kina gått om USA i antal publiceringar och citeringar när det gäller AI. Kinas FoU-satsningar är sedan länge större än EU:s FoU. Kina är också först med att utveckla en nationell digital valuta och de har kommit långt med 6G-tekniken. I Sverige har vi knappt börjat rulla ut 5G.
Världspolitiken och Kinas ambitioner påverkar också bolag i väst. Styrningen av deras IT-miljö är hårt kontrollerad och västerländska bolag som Google och Apple tvingas anpassa sig till en censur i landet. Norsk lax blev bannad på grund av ett fredspris, H&M utsattes för bojkottsuppmaningar på sociala medier efter beslut om bomullsleveranser och Ericsson riskerar hela tiden ”motåtgärder” när Huawei inte tillåts bygga 5G-nät. Politik och ekonomi blir sammanflätat även om det inte är önskvärt.
Vilken väg väljer USA?
USAs agerade i världen kommer också vara viktigt. Frågan är vilken väg de väljer. Från att ha varit en försvarare för demokrati och marknadsekonomi har de blivit mer protektionistiska och inåtvända. Då skulle EU behöva steppa fram men oenigheten inom unionen verkar sätta käppar i hjulet.
Västvärlden har varit sena i den ekonomiska vändningen efter Covid-19. Kina vände först, sedan USA och sist EU. För utvecklingsländer är det sannolikt mer intressant att titta på Kina, som har kombinerat hyperkapitalism med åsiktsdiktatur, än att titta på EU. Demokrati måste alltid försvaras och den behöver också leverera samhällsutveckling. Risken finns att världen kommer att bli allt mer uppdelad mellan den ”gamla” Västvärlden med demokratiska värderingar och ett Kina med hårdare styrning och närmare relationer med allt fler länder.
Uppdelat värld med flera jokrar
Det finns också en risk att världen kommer delas upp mellan de länder som genom vaccin och andra åtgärder fått bukt med Covid-19 och de länder som inte når tillräcklig vaccinationsgrad. Resor och handel försvåras och då riskerar världshandelns utveckling.
Sedan finns ett antal osäkra kort som kan påverka. Ett allt mer toppstyrt Ryssland kan känna sig trängt och påverka sin omgivning ekonomiskt och militärt, sammanhållningen inom EU sätts ständigt på prov och ett Turkiet med maktambitioner påverkar. Längre bort finns jokrar som Nordkorea, Afghanistan, Mellanöstern och Venezuela. I Afrika bygger många länder allt närmare samarbete med Kina. Även om EU är en stor marknad så har unionen inte tagit någon ledarroll i världen.
Sverige behöver blir mer aktiv inom EU
Men hur kommer det bli framåt och vad ska Sverige göra? Först behöver vi utgå från hur världen ser ut och inte hur vi vill att den ska se ut. Kinas makt kommer successivt öka genom teknik och ekonomi. Det kommer påverka världens globala utveckling, dvs. vilken roll demokratin får, hur vi löser globala problem och hur vi kommer klara global konkurrens. USA verkar backa från världsscenen och EU är trots (ibland kan man av debatten tro att Sverige inte är med i EU) allt vår hemmaplan där vi behöver påverka agerandet både globalt och internt för att värna demokrati och konkurrens på lika villkor.
Som liten öppen ekonomi är Sverige med 0,15 procent av världens befolkning extremt beroende av en fungerande handel inom EU och med övriga världen. För att skapa fortsatt välstånd behöver vi vara attraktiva för internationella investeringar. Då är kostnadsläge samt tillgång till marknad och kompetens viktigt. Och som vi brukar säga, vi ska konkurrera med kunskap och inte låga löner. Vi behöver också bli mer aktiva inom EU och se det som en plattform för global politisk utveckling och öppna marknader.
Så Sverige behöver titta ut ur ostkupan och bestämma hur vi ska skapa välstånd här. Det är temat för nästa spaning.
Photo by Edwin Hooper on Unsplash