Blir EU världens mest konkurrenskraftiga region nu då?
Draghis rapport har en klarsynt analys men frågan är om EU och medlemsländerna orkar driva betydelsefulla reformer för att vända utvecklingen
För tredje gången ska EU bli världens med konkurrenskraftiga region. Tidigare har ambitionerna uttrycks i Lissabonstrategin (år 2000) och Europa 2020-strategin (år 2010). Denna gång i "The future of European competiveness" som tagits fram av Mario Draghi. Finns det något som pekar på att man ska lyckas denna gång?
Tydlig analys och många nygamla förslag
Rapporten som presenterades i september börjar i en god analys av skillnaderna i ekonomisk utveckling mellan EU och USA men även Kina. EU halkar efter i de flesta parametrar och det borde skapa insikt om behovet av faktiska reformer. Siffrorna är inte nya men att Draghi lyfter fram dem är bra. På 20 år har gapet mellan USA och EU vuxit från 17 till 30 procent i BNP/capita till fasta priser. Sverige ligger mellan EU och USA.
Figur 1: BNP-utveckling (procent) i USA, Kina och EU 2002-2023. (från Draghirapporten)
Inte heller när det gäller nyckeltekonologier hänger EU med. Speciellt inom digitalisering ligger EU långt efter. Kina och USA springer iväg inom de flesta områden.
Figur 2: EU:s position inom digitala och gröna teknologier (från Draghirapporten
Så vad är det då Draghi föreslår. Det finns många förslag som man kan koka ned till:
- EU behöver öka investeringarna från dagens 22 % av BNP till 27% för att inte fortsätta halka efter. Detta villl man göra genom att gemensamt låna upp pengar för investeringar i områden som elnät, försvarsmaterial, FoU m.m.
- Handelspolitiken, speciellt mot Kina, behöver ses över och vara pragmatiskt och både hantera handelsrestriktioner från andra och se till att EU inte blir för beroende av Kina för strategiska råvaror.
- Stimulera innovation så fler unicorns stannar i EU (30% har sedan år 2008 lämnat EU).
- Fokus på en industristrategi där olika policies kombineras, som skatter, handel och utrikespolitik. Fordonsindustrin lyfts särskilt fram.
- EU:s beslutsprocesser behöver reformeras och bli mer effektiva. Idag har det i snitt 19 månader att förhandla ny lagstiftning.
EU-kommissionens verktygslåda är lagstiftning
EU är den fjärde demokratiska nivån i Sverige och verktygslådan är direktiv och förordningar. År 2019 antog EU 19 000 lagar medan USA antog 3000 lagar och 2000 resolutioner. Idag kommer ca 30 procent av all ny svensk lagstiftning från EU. Inom miljöområdet är det 80 procent. Ofta har varje enskild regel ett gott syfte men helheten blir en byråkratisk snårskog.
EU har helt missat digitaliseringståget och man kan fråga sig vad t.ex. GDPR och Digital Act har betytt. USA har till skillnad från EU en stor och välutvecklad kapitalmarknad så förr eller senare hamnar många europeiska företag där. EU uppfattas ofta som byråkratiskt av amerikanska investerare och då är det lättare att flytta sitt företag till USA för att få finansiering.
EU:s budget på drygt 189 Mdr € kan låta stor men det motsvarar bara 1,1 procent av EU-ländernas samlade BNP. Och ca två tredjedelar av pengarna går till jordbruk och regionalpolitiska stöd. Att omfördela från jordbruksstöd till annat är politiskt omöjligt så utan beskattningsrätt eller höjda medlemsavgifter blir upplåning den föreslagna lösningen.
Jag tror det är osannolikt att EU-kommissionen lyckas minska regelbördan trots ambitioner om det. Det blir nog också svårt att låna upp pengar eftersom många länder är emot det.
När man pratar allt mer om "strategiskt autonomi" och att man behöver säkra industrin, framför allt fordonstillverkarna, är risken stor att tullar, industristöd och nya detaljregleringar kompletterar regelgivningen. Och att den istället växer…
Är regelverk verktyget så kommer man använda det.
Så vad behöver göras?
EU-arbetet bör fokusera på områden där EU har inflytande och kan ha stor påverkan. För konkurrenskraftsfrågorna handlar framför allt om att säkra global handel i en allt mer protektionistisk värld och att utveckla den inre marknaden. Det behövs hela tiden idéer om hur inre marknaden kan utvecklas utan att man gör ny lagstiftning för krånglig. Med dagens geopolitiska läge är detta svårt.
Vi behöver också bejaka strukturomvandling och att företag tillåts gå i konkurs samtidigt som nya tillkommer. Då flyttas resurser till mer produktiv verksamhet och konkurrenskraft och tillväxt kan öka.
Nu agerar man tvärt om. Politiker i EU och nationellt pratar allt mer om “aktiv industripolitik” för att matcha USA:s IRA och Kinas interna subventioner. Få politiker vågar säga till väljarna att vi behöver strukturreformer som innebär att jobb försvinner och nya tillkommer. Samtidigt finns företag och branscher som gärna vill få olika typer av stöd. Status quo är den lätta vägen vi valt de senaste 20 åren.
Resultatet av brist på strukturförändring är låg produktivitetsutveckling och låg tillväxt vilket gör att vi alla blir relativt fattigare jämfört med USA och andra regioner.
Draghi-rapporten borde göra fler invånare i EU oroliga. Vi är på ett teknologiskt och ekonomiskt sluttande plan. Men EU kan och ska inte göra allt.
Man kan fokusera på det man rår över. Tänk om man t.ex. skulle kunna ta bort lagstiftning. Behövs GDPR, arbetstidsregler, taxonomin m.fl. detaljregleringar? Skulle man kunna fokusera EU:s ramprogram för forskning till excellent forskning och några stora områden (sannolikt omöjligt för då får inte alla något)?
Det är lätt för nationella politiker att skylla på EU när något går snett eller regler blir krångliga. Men tillväxtpolitik är inte strategier och ny lagstiftning. Det handlar om att bygga kunskap (FoU, utbildning) och att underlätta för entreprenörer att starta och driva företag. Detta är framför allt nationella frågor och Sverige är i många fall mycket bättre än både EU och många andra medlemsländer.
När Sverige år 2009 var ordförandeland i EU konstaterade Fredrik Reinfeldt apropå Lisabonstrategin att “Even if progress has been made it must be said that the Lisbon Agenda, with only a year remaining before it is to be evaluated, has been a failure.” Tyvärr pekar inte något på att det ska bli annorlunda denna gång.